Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kommunsammanslagningen i Askersund 1971: En inblick i kommunsammanslagnings processen i Askersundsblocket mellan åren 1962–1971
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
2019 (Swedish)Student paper second term, 10 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattningsvis är syftet med uppsatsen att undersöka den kommunala sammanslagningsprocessen i Askersunds Kommun mellan åren 1962–1971 och de faktorer som bidrog till utformandet av kommunen. I syftet ingår även hur de inblandade kommunerna och andra aktörer förhöll sig till bildandet av den nya kommunen som skulle bli Askersunds kommun. Kommunreformen från 1952 blev enligt socialdemokraterna inte tillräckligt genomgripande och 1962 tog Riksdagen beslut om en ny reform som skulle inkludera både städer och andra tätorter samt landskommuner. Motivet till den nya reformen liknade den från 1952, att genom en reducering av antalet kommuner, blir det lättare bedriva effektiv service och samhällsplanering. Genomförandet av reformen blev långdragen då motsättningar till de nya kommunerna förekom inom kommunblocken, där argument som identitet och även tvång förekom som centrala delar av motsättningarna. För tanken med den nya kommunreformen var att den skulle ske frivilligt, detta ändras dock 1969 när Socialdemokraterna avskaffa frivillighetsprincipen för att påskynda processen. Sammanslagningarna skulle vara klara senast 1974, vilket också blev fallet, i många fall skedde det med tvång. Slutresultatet av kommunreformen blev att antalet kommuner i Sverige gick från 848 till 280, samt att ¾ av de nya kommunerna hade mer än 10 000 invånare och ca 40% hade mer 20 0000 invånare. Kommunerna inom Askersundsblocket hade en sprid syn på sammanslagningsprocessen, Askersunds stad var allmänt för sammanslagningen och ville driva igenom den snabbt, Hammar däremot ansåg att det fick ta den tiden den tar, men framhävde vikten av att Askersund skulle bli en centralort för att ha bra tillgång till den kommunala servicen. Lerbäck var den kommunen som motsatte sig sammanslagningen mest, där den lokala identiteten var en stor bidragande faktor. Lerbäck beskrev sig som en delad kommun där den södra delen kände en tillhörighet till Askersund och den norra delen en tillhörighet till Hallsberg. Därav jobbade Lerbäck för att få till en sammanslagning mellan Askerundsblocket och Hallsbergs köping för att gynna och även för att inte dela på Lerbäcks kommun. Dock uteblev sammanslagningen med Hallsbergs köping och den ursprungliga planen från Länsstyrelsen blev istället verklighet.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 28
Keywords [sv]
Kommunsammanslagning
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-72259OAI: oai:DiVA.org:kau-72259DiVA, id: diva2:1319850
Subject / course
History
Educational program
Secondary Education Programme: Upper-Secondary School: History (300 ECTS credits)
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-06-10 Created: 2019-06-03 Last updated: 2019-06-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013)
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf