För unga är det betydelsefullt att känna välbefinnande och klara skolans läromål. Det är en viktig aspekt för den personliga hälsan men utbildning är också en stark komponent för god folkhälsa. För närvarande kan inte samhället mobilisera sig i tillräcklig grad för att hindra unga från att utveckla psykisk ohälsa. Ungas psykiska ohälsa ökar medan alltfler unga upplever skolstress samtidigt som skolprestationerna sjunker. Syfte: Att studera ungas välbefinnande genom fokus på samband mellan deras mående kopplat till trivsel, relationer, levnadsvanor samt könsskillnader. Metod: Föreliggande studie har en kvantitativ ansats. Data inhämtades från elevhälsodatabasen ELSA. Deskriptiva analyser inklusive Chi-två test genomfördes i SPSS. Sambandsanalyserna gjordes mellan upplevelsen att må bra kopplat till 14 utvalda variabler. Resultat: Resultatet tyder på att unga i årskurs 7, Värmland, känner välbefinnande. En klar majoritet upplever att de ofta eller varje dag mår bra. Det finns signifikanta samband mellan ungas rapporterade upplevelse av att må bra och att känna trivsel, ha relationer och goda levnadsvanor. Könsskillnader finns. Slutsats: Det är väsentligt för unga att känna välbefinnande, att tillvaron upplevs som begriplig, meningsfull, och hanterbar. Vid välbefinnande ökar sannolikhet för samtida trivsel, att ha relationer, goda levnadsvanor samt att lyckas i skolan. Välbefinnande och utbildning är både en del i den personliga hälsan men även en stark komponent för god folkhälsa.

Well-being is important for young people as well as managing the educational goals because it´s an important aspect of personal health, but also because education is a strong component of public health. Currently, society can’t mobilize to a sufficient extent to prevent young people from developing mental illness. Mental illness among young people is growing, and more young people experience school stress while school performance is decreasing. Purpose: To study the wellbeing of young people by focusing on the relationship between well-being, relationships, lifestyle factors and gender differences. Method: The present study has a quantitative approach. Data was obtained from the student health database ELSA. Descriptive analysis including Chi-2 tests were conducted in SPSS. The correlation analysis was made between the well-being and 14 selected variables. Result: The result indicates that young people in 7th grade in Värmland experience well-being to a high degree. A clear majority finds that they often or every day feel good. There are significant relationships between well-being, feelings of satisfaction, good relationships and good living habits. Gender differences exist. Conclusion: It is essential for young people to feel well-being, that life is perceived as comprehensible, meaningful, and manageable. Well-being increases the likelihood of having relationships, good living habits and succeed in school. Well-being and education are both part of personal health, but also a strong component of good public health.