Friluftsliv är en central del av gymnasieskolans idrottsundervisnings innehåll. I kursplanens syfte och centrala innehåll finns friluftsliv beskrivet. I det centrala innehållet för Idrott och hälsa 1 står att ”Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:”

• ”Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.”
• ”Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.”
• ”Metoder och redskap för friluftsliv.”
• ”Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.” (Skolverket 2017, s. 84).

Detta till trots visar forskning av bland annat Backman (2009) och Skolinspektionen (2011) att bollspel och bollekar dominerar tidfördelningen av moment i idrottsundervisningen på bekostnad av moment som friluftsliv. Vad som beskrivs som orsakerna till denna begränsade friluftslivsundervisning är olika resurser som exempelvis tid och material.

Syftet med denna studie är att, med bakgrund i ramfaktorteorin (Lundgren, 1999), undersöka i vilken utsträckning olika ramfaktorer påverkar förutsättningen för lärare i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiet att bedriva friluftslivsundervisning enligt läroplanens anvisningar.

Resultatet visade att lärarna upplevde att deras friluftslivsundervisning i hög grad följer läroplanens anvisningar och även att andra faktorer överlag inte begränsade friluftslivsundervisningen nämnvärt. Mina resultat diskuteras i jämförelse med tidigare forskning och studiernas likheter och skillnader.

Outdoor education is a central part of the featured content of physical education in high school. The element is described in the purpose in the syllabus as well as in the central content. The central content for Physical education 1 states that "The teaching in the course should address the following key content:"

• "Exercise, sports and outdoor activities that develop a versatile bodily ability."

• "Outdoor environments and nature as arena for movement activities and recreation."

• "Methods and tools for outdoor recreation."

• "Safety in connection with physical activities and outdoor activities." (Skolverket, 2017, s. 84).

Despite this, research by, among others, Backman (2009) and Skolinspektionen (2011) shows that ball games dominate the time distribution of elements in sports education at the expense of moments such as outdoor activities. What is described as the reasons for this are various limited resources such as time and material.

The purpose of this study is, with background in the framework factor theory (Lundgren, 1999), to investigate the extent to which different framework factors affect the premise for teachers in the subject Sport and Health in upper secondary school to conduct outdoor life education according to the curriculum's instructions.

The results showed that the teachers experienced that their outdoor life education largely follows the curriculum's instructions and also that other factors generally did not limit the outdoor education significantly. My results are discussed in comparison with previous research and the similarities and differences of the studies.