Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Begreppsförståelse enligt samhällskunskapslärare: Tre samhällskunskapslärares syner på ämnesspråkets betydelse för lärande
Karlstad University.
2019 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Conceptual understanding according to social science teachers : Three social science teachers views on the subject of the language's importance for learning (English)
Abstract [sv]

Språk har i flera studier behandlats för att undersöka dess betydelse för kunskapsbildning. Framförallt inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Slutsatserna från dessa studier har alltigenom talat för att adekvata språkliga färdigheter är gynnande för kunskapsbildning. Språket har genom detta kommit att bli betraktat som ett viktigt redskap för lärande, och undervisning om ämnesspråkliga förhållanden har blivit aktualiserat som en viktig del av undervisningen.

I denna studie aktualiseras språkets betydelse för lärande i inom samhällskunskap. Få sådana studier har gjorts tidigare. Orsaken till det har beskrivits vara att språket i samhällskunskap betraktats som mer vardagsnära än i andra ämnesspråk. Ämnesplanens uttryck för att eleverna skall kunna hantera samhällsvetenskapliga begrepp, talar dock för att det förväntade samhällskunskapsspråket skiljer sig från det vardagliga. Samtidigt beskrivs samhällskunskapen som ett tvärvetenskapligt ämne i ämnesplanen, vilket väcker en fråga om vilka samhällsvetenskapliga språk som skall göras aktuella i undervisningen. 

Med orsak av avsaknad av information om hur samhällskunskapslärare ställer sig till språkliga frågor inom samhällskunskap, har avsikten varit att bidra med sådan information. Tre samhällskunskapslärare har därför intervjuats enligt kvalitativ metod, utifrån ett syfte att försöka generera nya teorier om hur de definierar samhällskunskapsspråk, hur de arbetar för att överföra detta språk, och vad de menar att det har för betydelse för kunskapsbildning inom ämnet. Huvudfokus har riktats mot begreppsutredning och begreppsförståelse.

Resultatet visar att det råder en medvetenhet bland lärarna om att språkliga färdigheter kan vara avgörande för kunskapsbildning, men att det tycks råda oenigheter kring huruvida precis begreppsförståelse är det absolut avgörande. Samhällskunskapsspråket särskiljs från ett generellt skolspråk, och betraktas som knutet till ämnesplanens ämnesområden snarare än till ämnets underbyggande samhällsvetenskaper. De begrepp som lärarna menar att ämnet främst avser att behandla är innehållsbegrepp och polysemantiska begrepp.

Resultatet visar vidare att lärarna väljer olika metoder för arbete med begrepp, men att de delar samma mål om att eleverna skall tillgodoses med förståelse för olika sammanhang.

När lärarnas redogörelser ställs i relation till tidigare forskning, och till teorier om språk och kunskapsbildning, tyder mycket på att den undervisning som lärarna bedriver om språk är bristfällig.

Abstract [en]

Language has been discussed in several studies to investigate its significance for knowledge. Especially in mathematics and science subjects. The conclusions of these studies have consistently advocated that adequate linguistic skills are beneficial for educational knowledge. Through this, the language has come to be regarded as an important tool for learning. Teaching about language conditions has become actualized as an important part of teaching.

In this study, the importance of language for learning in social science is actualized. Few such studies have been done before. The reason for this has been described as that the language in social studies was considered more vernacular than the language in other subjects. The curriculum expresses that the students should be able to handle social science concepts. However, it suggests that the expected social science language differs from everyday life. Meanwhile, social science is described as interdisciplinary in the curriculum, which raises a question about which social science languages should be made current.

Because of the lack of information about how social science teachers adhere to linguistic issues in social studies, the intention has been to provide such information. Three social science teachers have therefore been interviewed according to a qualitative method, with the purpose to generate new theories on how they define social science language, how they work to transfer this language, and what significance they mean that it has for reaching knowledge within the subject. The main focus has been conceptual understanding. 

The result shows that there is an awareness among the teachers about how linguistic skills can be crucial for building knowledge, but there seem to be disagreements about whether exactly conceptual understanding is absolutely crucial. 

The social science language is distinguished from a general school language and is considered to be related to the curriculum areas rather than to the social science core. The teachers believe that the subject primarily aims to treat content concepts and polysemantic concepts. 

The result also shows that the teachers choose different methods for working with concepts, but that they share the same goal; that the pupils should be trained in understanding of different contexts. 

When the teachers' statements are presented in relation to previous research, and to theories about language and learning, there is much that indicates that the teacher's methods about language are deficient.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 64
Keywords [en]
Upper secondary school, social science, language, conceptual understanding, teaching
Keywords [sv]
Gymnasieskolan, samhällskunskap, ämnesspråk, begreppsförståelse, undervisning
National Category
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-70806OAI: oai:DiVA.org:kau-70806DiVA, id: diva2:1282644
Subject / course
Teacher Education
Educational program
Secondary Education Programme: Upper-Secondary School: Social Science (330 ECTS credits)
Supervisors
Examiners
Available from: 2019-01-30 Created: 2019-01-25 Last updated: 2019-01-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Karlstad University
Didactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 22 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf