Den här studien ansluter till ett tidigare projekt där vi genomfört livsberättelseintervjuer med unga arbetarmän som bor på landsbygden, vilkas berättade erfarenheter av läsning legat till grund för framskrivandet av dessa mäns läsarhistorier. Resultatet av detta projekt har bl.a. publicerats i en artikel i Gender & Education (Asplund & Pérez Prieto, 2017) i vilken vi visar på möjligheterna, och behovet av att studera arbetarmäns relation till, och erfarenheter av läsning utifrån en livsberättelseansats med en vidgad syn på text och läsning (se också Asplund, 2016; Asplund & Pérez Prieto, 2014, 2016). Bland annat visar vi hur de unga männens läsarhistorier har tagit form i relation till den i samhället dominerande diskursen om läsning genom vilken de unga männen i flera avseenden förminskar sig själva som läsare, men också att läsarhistorierna har formats av, och format de specifika sociala och kulturella kontexter och diskurser vilka de unga männen lever i och är en del av.
Med erfarenheterna från det tidigare projektet genomförs i den här studien livsberättelseintervjuer med vuxna män med arbetarklassbakgrund, uppvuxna under olika årtionden i en glesbygdskommun i Sverige. Gemensamt för de intervjuade är att de ska ha studerat på ett traditionellt mansdominerat yrkesprogram (eller motsvarande) på gymnasiet eller yrkesskola. Motivet till detta är att vi vill ta del av berättelser och perspektiv från en f.d. elevgrupp där andelen elever med arbetarklassbakgrund är hög, och där genomströmningen till vidare studier i jämförelse med elever från teoretiska gymnasieprogram, är markant lägre. Syftet är att studera vilken betydelse läsning och texter har, har haft, och ges i dessa mäns liv, och hur de individuella läsarhistorierna samverkar med det omgivande samhällets utveckling (i termer av exempelvis ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska förändringar). I denna presentation kommer vi att presentera några 60-åriga mäns läsarhistorier.