För de flesta elever är läxor en väsentlig del av vardagen och skolarbetet. Det är också genom läxor som skoluppgifter förflyttas till hemmiljön. Skolforskningen har uppmärksammat hur läxläsning ofta förutsätter att eleverna får hjälp av någon hemma och att därför olika hemförhållanden riskerar likvärdigheten i undervisningen (Cooper, 2001). Få studier har dock intresserat sig för hur det går till när flerspråkiga elever gör läxor samt hur och om de använder sina och familjens samlade språkresurser (Duek, 2017; Ljung Egeland, 2015; Alvarez, 2014).

I ett pågående forskningsprojekt har vi därför med teoretisk utgångspunkt i dels translanguaging (García & Wei, 2014), dels learner beliefs (Kalaja, Barcelos, Aro & Ruohotie-Lyhty, 2015) riktat fokus mot dessa frågor. Genom intervjusamtal syftar projektet till att öka kunskapen om flerspråkiga elevers villkor för läxläsning och samspelet mellan hem och skola. Deltagare i studien är 25 elever, som är mellan 6 och 13 år gamla och som alla har utländsk bakgrund. Några är födda och uppvuxna i Sverige och några är nyanlända. Materialet har konstruerats inom ramen för tre olika forskningsprojekt med narrativ respektive etnografisk ansats. Materialet har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att elevgruppen ofta lägger ner mycket tid på skolarbete hemma, men också att de har särskilda utmaningar med läxor som grundar sig i hur läxorna är konstruerade och hur de följs upp. Detta får konsekvenser för elevernas föreställningar om sig själva som elever och om flerspråkighet som resurs.