I denna undersökning har tre rektorer från tre olika gymnasieskolor i Karlstad intervjuats kring klarspråksfrågan i syfte att utreda respektive skolas förhållning till Språkrådets direktiv för klarspråksarbete efter inrättandet av Språklagen (SFS-2009:600). Vidare har det eftersträvats att jämföra skolornas arbetssätt med varandra och med myndigheter vars arbeten Språkrådet framhåller som framgångsrika. Undersökningen har baserats på kvantitativ metod med kvalitativa inslag, och utförts genom intervjuer utifrån ett fast frågeschema som baserats på Språkrådets rekommendationer för bedrivandet av klarspråksarbete. Resultatet visar att ingen av skolorna bedriver ett klarspråksarbete utifrån Språkrådets arbetsdirektiv, men att det tycks råda en allmän språklig mottagarmedvetenhet och anpassning. I förhållande till varandra ser arbetet liknande ut men motiven för språkliga arbeten skiljer sig åt mellan skolorna. Övriga myndigheters arbetssätt är inte heller detsamma som skolornas. Den övergripande slutsatsen är därför att skolorna inte bedriver ett organiserat klarspråksarbete enligt Språkrådets direktiv, men att det finns inslag i den befintliga skolverksamheten som gör att språkriktighet och mottagaranpassning ändå ständigt behandlas.

In this survey, three principals in Karlstad have been interviewed on the question of plain language. The aim is to investigate upper secondary schools work on the basis of the Language Council Directive, after the establishment of the Language Act (SFS-2009: 600). The study strives to compare the working methods between schools and some of the authorities whose work the Language Council emphasizes as successful. The survey has been based on quantitative methodology with qualitative elements, and has been conducted through interviews based on the recommendations of the Language Council on how to work in a clear language. The results show that none of the schools work in accordance with the Council recommendations, but that they still seem to have a general recipient awareness. Their work looks similar, but the views on why the linguistic work is valuable separates them. There are some distinctions between the schools and authorities' working methods. The overall conclusion is that the schools do not conduct organized work in plain language as recommended by the Language Council's directive, but that there is still a linguistic work in all existing school activities.