Detta examensarbete handlar om lärares syn på lässtrategiundervisning. Då mina egna erfarenheter inom skolans årskurs 1–3 vittnar om att läsfixarna används som metod trots att det inte finns forskning som stödjer metoden, har intresset legat i att undersöka lärares syn på läsfixarna som metod. Ett hett ämne inom skoldebatten har länge varit svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse enligt kunskapsmätningar som PISA. Detta menar Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling och deltagare i flera forskningsprojekt, beror på bristande förmåga att plocka fram de rätta strategierna i mötet med olika texttyper. Westlund betonar vikten av att undervisa om lässtrategier ämnesspecifikt vilket ökade mitt intresse av att även undersöka hur lärare använder läsfixarna i samhälls- och naturorienterande ämnen. Undersökningen bygger på sju intervjuer av verksamma lärare i årskurs 1–3 samt en observation av ett lektionstillfälle. Resultatet visar en positiv syn på läsfixarna som metod som går att knyta till tidigare forskning. Resultatet har även visat på att metoden till största del används i svenskämnet, men att det på flera sätt går att använda strategierna ämnesspecifikt. Den positiva synen på läsfixarna som metod väcker nya frågeställningar om varför det saknas vetenskapliga bevis på att metoden är effektiv för läsförståelseutveckling. Det här är dock något som öppnar nya dörrar för vidare undersökningar i bredare omfattning på huruvida läsfixarna som metod hjälper läsaren att utveckla läsförståelse eller inte.

This master thesis is about the teachers view of reading strategy teaching. As my own experiences within the school grades 1-3 testifies that “läsfixarna”, which is a method of reading comprehension strategies, as method is used despite there existing no research that supports the method. For this reason, thesis aims to investigate the teachers’ view of “läsfixarna” as a method.

A hot topic in school debate has been for a long time the decreasing results for reading comprehension for Swedish students in knowledge test like the PISA test. This is a cause according to Barbro Westlund, a senior lecturer in reading and writing development and participant in multiple research projects, of the lack of ability to use the correct strategies when encountering different kinds of text. Westlund emphasizes the importance of teaching about the reading strategies specific to the study which increased the interest to also investigate on how teachers use “läsfixarna” in society and science studies. The present study is based on seven interviews with working teachers in grades 1-3 and an observation of a period. The results are show a positive view of “läsfixarna” as a method which is also connected to earlier research of reading comprehension strategies. The results also suggest that the method is largely used in the Swedish subject, but it is also possible to use the strategies in various subject-specific ways. The positive view of “läsfixarna” as a method raises new issues, as there is no scientific evidence that the method is effective for reading comprehension development. This is something that opens doors for further and new investigations to a much wider extent on whether “läsfixarna” as a method help readers to develop reading comprehension or not.