Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man som svensklärare kan utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. I det ingår att visa på attityder, uppfattningar, likheter och skillnader hos båda målgrupperna i koppling till läsförståelse, läsning och motivation. Likaså undersöks vad gymnasieelever respektive svensklärare har för läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet. Kön är en underliggande faktor som också undersöks i samband med de tidigare nämnda målgrupperna. Två enkäter förmedlades till gymnasieelever och svensklärare där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor med ett fokus på motivation till läsförståelse utifrån olika perspektiv. Resultatet visade att det finns olika metoder, som till exempel variation av litteratur och ett engagerande förhållningssätt, som lärare kan använda för att utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. Båda målgrupperna anser att ett aktivt deltagande hos den andra parten i klassrummet är viktigt för att utstråla motivation gentemot läsförståelse och läsning. Majoriteten av gymnasieeleverna och svensklärarna har en positiv attityd till de ovanstående områdena med synpunkten att det är viktigt att läsa och förstå olika texter för att som läsare får man nya tankar och perspektiv samt ett ökat ordförråd. Likaså har gymnasieelever och svensklärare olika synpunkter på hur de upplever och om de är motiverade till delmoment i svenskämnet som berör läsförståelse och läsning. Ett exempel är att båda områdena är viktiga för att elever ska kunna utvecklas positivt inför sitt framtida arbetsliv eller sina framtida studier. Trots varierade läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet, eftersom elever föredrar tonårsböcker medan lärare tycker mer om sakprosa, ser majoriteten av båda målgrupperna det positiva med läsning och läsförståelse.

The purpose of this essay is to examine how teachers can develop motivation within upper secondary students for reading comprehension in the school subject of Swedish. Some aspects are examined in relation to the purpose of this essay such as both of the target groups’ attitudes and views towards reading comprehension, reading and motivation as well as similarities and differences between them. This essay also shows what kind of reading habits upper secondary students and Swedish teachers have in and outside of upper secondary school. Gender is an underlying factor that is examined in relation to the previously mentioned target groups. Two surveys were handed out to upper secondary students and Swedish teachers. They had to reply qualitative and quantitative questions with a focus on motivation in relation to reading comprehension based on different perspectives. The result showed that there are different ways, such as literary variation and an engaging approach, teachers can use to develop motivation within upper secondary students for reading comprehension in the school subject of Swedish. Both of the target groups believe that an active participation amongst each other in the classroom is important in order to express motivation towards reading comprehension and reading. The majority of them has a positive attitude towards both of the areas with the opinion that it is important to read and understand different texts because as a reader you receive new thoughts and perspectives as well as an increased vocabulary. Furthermore, upper secondary students and Swedish teachers have different views on how they experience and if they are motivated towards areas in the school subject of Swedish that involves reading comprehension and reading. One example is that both of the areas are important in order for students to develop positively for their future working life or future studies. The majority of both target groups are also able to see the positive sides of reading comprehension and reading despite varied reading habits in and outside upper secondary school, such as the fact that students prefer young adult literature while teachers enjoy non-fiction.