Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om geografiämnet, samt ställa detta mot det innehåll ämnet ska utgöras av enligt kursplanen för Geografi 1. En enkätunder- sökning genomfördes i en gymnasieklass där eleverna svarade på tre frågor gällande deras uppfatt- ning om geografiämnet.

Uppsatsens resultat stämmer överens med en tidigare studie från 2006, som visar att geografiämnet tenderar att domineras av ett naturgeografiskt innehåll. Till skillnad från en annan studie genomförd 1987 uppfattade inte denna uppsats respondenter geografiämnet utgöras av namngeografi och kart- kunskap utan nämnde ofta begrepp som jordens uppbyggnad, endogena- och exogena processer samt klimatologi.

Jämförelsen mellan gymnasieelevernas svar och kursplanen för Geografi 1 genomfördes för att visa eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Syftet och det centrala innehållet i kursplanen visar att ämnet utgörs av både ett kulturgeografiskt och naturgeografiskt innehåll vilket framgår av föl- jande citat i syftet för Geografi 1 “undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utveck- lar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur”. Elevernas svar stämmer till viss del överens med det innehåll geografiämnet ska utgöras av enligt kursplanen. Ma- joriteten av eleverna beskrev i sina svar särskilt naturgeografiska processer och begrepp vilka där- med dominerar, men även de andra arbetsområden som anges i kursplanens syfte och centrala inne- håll nämndes.

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av Lena Molins fem didaktiska typologier som har an- vänts i jämförelsen av ämnesinnehållet mellan Lpf 94 och Gy 11. Detta då de dominerande typlogi- erna formar geografiundervisningens innehåll och inriktning. Vidare har förekomsten av Molins typlogier studerats i uppsatsens resultat för att se om samma typologier dominerar idag som när Molins studie genomfördes.