Bluffenomenet är en inre upplevelse av att känna sig som en bedragare och en rädsla att bli avslöjad som otillräcklig i sociala sammanhang. Personer som upplever bluffenomenet tror sig ha övertygat sin omgivning om att de besitter mer kunskap och mer kompetens än de verkligen har och känner en rädsla för att deras brist på förmåga ska avslöjas av omgivningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka på vilket sätt och i vilka sammanhang bluffenomenet påverkar socionomen i sin professionella yrkesroll i socialt arbete. Uppsatsens syfte har undersökts genom fyra intervjuer med yrkesverksamma socionomer genom en metodtriangulering där en kvantitativ enkät kombinerades med kvalitativa djupintervjuer. Innehållet i uppsatsen har utgångspunkt i symbolisk interaktionism som vetenskapsteoretisk tradition och den insamlade datan har analyserats utifrån teoretiska begrepp bestående av Bluffenomenet och Yrkesroll samt ett teoretiskt perspektiv i form av det dramaturgiska perspektivet. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att bluffenomenet framförallt uppkommer hos socionomer som är nya i sin yrkesroll eller befinner sig i ett nytt sammanhang arbetsmässigt. Bluffenomenet påverkar informanternas yrkesroll genom att arbetsuppgifter skjuts upp, osäkerhet gentemot klienter och en ödmjukhet inför den egna prestationen i arbetet. Uppsatsens diskussion lyfter bland annat komplexiteten i socionomens yrkesroll i form av andras och egna förväntningar. Uppsatsen kan genom de upplevelser som informanterna delat med sig av användas för att sprida kunskap om bluffenomenets uppkomst och sammanhang hos yrkesverksamma socionomer. 

The impostor phenomenon is an inner experience of feeling like a fraud and a fear of being revealed as inadequate in social contexts. People who experience the impostor phenomenon believe they have convinced their surroundings to possess more knowledge and more skills than they really have and fear that their lack of ability will be revealed by the environment. The purpose of the essay was to investigate in what way and in what context the impostor phenomenon affects the social worker in its profession in social work. The purpose of the essay has been answered through four interviews with professional social workers in the form of a method triangulation where a quantitative form was combined with qualitative deep interviews. The content of the essay has been interpreted by symbolic interactionism as a science-theoretic tradition, and the collected data has been analyzed from the theoretical concepts consisting of Impostor phenomenon and Profession and a theoretical perspective in the form of the dramaturgical perspective. The main findings of the essay show that the impostor phenomenon occurs primarily in social workers who are new in their occupational role or in a new context in work. The impostor phenomenon affects the informants in their profession in the way by postponing some duties, insecurity in client meetings and humility for their own performance at work. The discussion discusses the complexity of social workers professional role in the form of others and their own expectations. Through the experiences that the informants shared, the essay can be used to disseminate knowledge about the conception of the impostor phenomenon and context in professional social workers.