Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv.

Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön. 

The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children.  The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence.  They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective.

The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment.  Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children.  The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.