Presentationen syftar till visa de komplexa resurser som mobiliseras hos barn som i berättande och berättelser gestaltar sina flerspråkiga repertoarer, hur dessa resurser kan kombineras för att skapa betydelse och mening samt hur barnens flerspråkiga och interkulturella medvetenhet härigenom blir synlig.  Utgångspunkt tas i datamaterial från min avhandling Berättelser om tillhörighet – en narrativ studie om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort (2015). Barnen har alla migrationsbakgrund och är mellan nio och tretton år gamla och bor på en mindre ort. Syftet med avhandlingsstudien var att få fördjupad kunskap om barns berättade erfarenheter av migration och tillhörighet. Vid intervjuerna uppmuntrades barnen att använda sina samlade språkresurser. Barnen använder flera språk, men också teckningar, egna fotografier, andra bilder, kartor, kroppen och rösten, som resurser för berättande, ofta på eget initiativ.  Det är dessa dimensioner av barnens berättande jag har valt att analysera närmare med teoretisk utgångspunkt i transspråkande (translanguaging) (Canagarajah, 2013; García & Wei, 2014) och i presentationen visas exempel på dels barns berättade erfarenheter av flerspråkighet, dels transspråkande som multisemiotisk process i dessa berättelser (Garcia & Wei, 2014; Kalaja, Dufva & Alanen, 2013). Materialet analyseras och diskuteras i relation till i) language beliefs (uppfattningar om språk och litteratur i undervisningssammanhang), ii) language activity (forskning om språkanvändning) samt iii) language perception (forskning om hur vi lär oss genom flera språk).