Föreliggande studie har undersökt relationen mellan prediktorerna sysselsättning, problemfokuserad-, emotionsfokuserad- och dysfunktionell coping och den beroende variabeln välbefinnande hos anställda och arbetssökande. Frågeställningarna var Kan en del av variationen i subjektivt välbefinnande förklaras av problemfokuserad, emotionsfokuserad och dysfunktionell coping samt sysselsättning? För att undersöka relationen mellan prediktorerna och den beroende variabeln hos anställda och arbetssökande användes en kvantitativ webbaserad enkät. Urvalet var ett tillgänglighetsurval. Enkäten publicerades i slutna facebookgrupper och 125 personer deltog i studien. Analysen genomfördes med en hirarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att prediktorerna emotionsfokuserad coping, samt sysselsättning kan användas för att förutsäga ett förbättrat välbefinnande hos arbetssökande och anställda. Prediktorn dysfunktionell coping hade istället en negativ relation med välbefinnande. Problemfokuserad coping som prediktor var inte signifikant. Av studiens resultat dras slutsatsen att emotionsfokuserad och dysfunktionell coping samt sysselsättning kan användas som prediktorer för att förutsäga variationen i välbefinnande.

This study has investigated the explanational value of the predictors coping in forms of problem focused, emotion focused and avoidant coping, and also occupation on the dependent variable subjective well-being. Occupation was divided into in a sample of employees and unemployed. This study aimed to answer the following questions

Can the variation in subjective well-being in employees and the unemployed be explained by coping and occupation? To investigate this relationship a quantitative web-based questionnaire was used. The questionnaire was published in closed facebook groups and had 125 participants. The analysis of data was made through a hierarchical multiple regression analysis. The results indicated that the predictors occupation and emotion focused coping could be used to predict a positive effect on well-being. The predictor avoidant coping on the other hand showed a negative relationship with well-being. Problem focused coping as a predictor was non-significant. The conclusion is that coping strategies have an explanational value on subjective well-being regardless of being employed or non-employed.