Syftet med studien var att undersöka effekter av körsång, hos körsångare. Trots körsjungandets populäritet och omvittnade fördelar, har relativt få forskare undersökt omfattningen av de förmodade positiva effekterna av körsång på välbefinnande. Vid en systematisk genomgång av forskning som rörde körsång och välbefinnande konstaterades att många studier har skett i liten skala och varit kvalitativa, med endast ett fåtal stora kvantitativa undersökningar eller väl utformade experiment. Föreliggande studie ville bidra med kunskap på området genom att kvasi-experimentellt undersöka körsjungandets effekter avseende stress och energi samt positiv och negativ affekt. Deltagarna i studien var 20 körsångare från två olika körer, varav åtta män och tolv kvinnor i blandad ålder. Data erhölls genom psykometriskta test bestående av självskattningsformulär, före och efter körsång. Med körsång avsågs en körövning då kören repeterade. För statistisk bearbetning av datamaterialet användes statistiskprogrammet SPSS. Där gjordes beräkningar av deskriptiv statistik och beroende t-tester. För att undvika massignifikans presenterades resultaten utifrån p<0,0125 (0.05/4) en så kallad Bonferroni-korrektion. Resultatet visade att körsång minskade stressnivån och ökade energinivån samt att positiv affekt ökade och negativ affekt minskade. Resultatet var signifikant. Slutsatsen var att körsjungande ökade välbefinnandet. Det är troligtvis ingen nyhet för Sveriges 600 000 körsångare men slutsatsen kan få betydelse i andra sammanhang, som i skolan och på arbetsplatser.

The purpose of the study was to investigate the effects of choir singing. Despite the popularity of choir singing and its proven advantages, relatively few researchers have studied the extent of the supposed positive effects of choir singing on well-being. In a systematic review of research related to choir singing and well-being, it was found that many studies have taken place on a small scale and have been qualitative, with only a few large quantitative studies or well-designed experiments. The present study would contribute knowledge in the field by making a quasi-experimental study of the effects of choir singing regarding stress levels and energy, plus positive and negative emotions. The participants in the study were 20 choir singers from two different choirs, eight men and twelve women of mixed ages. Data was obtained through a psychometric test consisting of a self-assessment form, before and after choir practice. For statistical processing of the data, the statistical program SPSS was used. Calculations were made of descriptive statistics and dependent t-tests. In order to avoid mass significance, the results were presented based on p <0.0125 (0.05 / 4) a so-called Bonferroni correction. The results showed that choir singing decreased stress levels and increased energy levels and that positive emotions increased and negative emotions decreased. The result was significant. The conclusion was that choir singing increased well-being. It is probably no news for Sweden's 600,000 choir singers, but the conclusion could be important in other contexts, such as at school and at workplaces.