Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka pedagogernas uppfattning om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan; specifikt ta reda på om de anser att det finns faktorer som underlättat arbetet med kvaliteten. Bakgrunden ger en beskrivning av komplexiteten som råder i förhållande till att arbeta med kvalitet i förskolan. Bland annat beskrivs förskolans uppdrag, vad och hur det ska kvalitetssäkras. Här presenteras även påverkansfaktorer samt svårigheter med arbetet. Vidare ges en forskningsöversikt av forskning som anses relevant i förhållande till studien. De teoretiska utgångspunkterna för studien är noga utvalda för att kunna uppfylla syftet och för att få ett intressant resultat. Det socialkonstruktiva beskriver kunskapssynen samtidigt som ramfaktorer och modeller för kvalitet är de teoretiska utgångspunkterna. Ett bekvämlighetsurval och konkreta metoder tillämpades för att uppnå bland annat tillförlitlighet och reliabilitet. Med hjälp av statistiska analyser benas enkätresultaten ut och resultatet kommer presentera det som anses relevant i förhållande till syftet. Undersökningen anses kunna bidra till en ökad förståelse kring vad pedagogerna behöver för förutsättningar för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Olika faktorer analyseras med hjälp av flertalet tester, för att se vilka faktorer som anses påverka pedagogernas arbete med kvaliteten. Resultatet synliggör faktorer som anses påverka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, exempelvis kollegor, ledning och organisation. Det framgår att vissa delar av det systematiska kvalitetsarbetet anses mer begripliga än andra. Pedagogerna efterfrågar konkreta hjälpmedel, men i analysen diskuteras det om det egentligen är något annat pedagogerna behöver i arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. 

The purpose of this quantitative study is to investigate the teacher’s perception of what conditions or prerequisites are required to conduct systematic quality improvement in preschools; specifically if there are factors that have facilitated the teacher's quality improvement work. The background section provides a description of the complexities with regards to improving quality in preschool. Among other things, the preschool's mission is described as well as how its quality should be assured. This section also present factors that impact on the work, and difficulties the teachers meet in their everyday work. Subsequently, this paper presents an overview of relevant existing research. The theoretical approach used in this study was carefully chosen to fulfill the purpose and to gain an insightful result. The social constructive approach describes the perception of knowledge while frameworks and models of quality are the theoretical starting points. Convenience sampling and concrete methods were applied to achieve reliable results. Statistical analysis was used to evaluate the results of the questionnaires. By analysis each factor using multiple models, this study contributes to an increased understanding of what teachers need to enable and improve quality management in preschools.The result illustrates factors that are considered to affect systematic quality improvement in preschool, such as colleagues, management and organization. It is apparent that certain parts of the systematic quality improvement work are considered more comprehensible than others. The teachers ask for concrete tools, but in the analysis it is discussed whether there is actually something else teachers need in their work with systematic quality improvement in preschool.