The Swedish government has initiated two municipal reforms in Sweden. During 1952 named “Storkommunsreformen” and during 1962 – 1974 named “Kommunblocksreformen”. Some of municipalities clearly resisted, especialy against municipality reform (Kommunblocksreformen) of 1962-1974. The municipality of Dorotea was forcebly marged together with the municipalities of Fredrika and Åsele in 1974 but regain independence 1980.

The purpose of this case study is to investigate Dorotea´s strong resistance agains The Municipality reform (Kommunblocksreformen) during 1961 – 1973. The ambition is to elucidate factors that can explaine why Dorotea, as a municilality, could regain its own independence in 1980. My presumption is that, those factors made Dorotea regain own independence are probably expressed during the negotiations of implementations of the municipality reform (Kommunblocksreformen).

Methods of conducting the case study are qualitative text analysis.

The result of this investigation shows that the acts of Municipality of Dorotea during the process of implementation generated a behavior of political culture which led to political polarization, especially in the council of Municipality of Dorotea. The political polarization made the citizen of Dorotea to mobilize themselves over a period. This made it possible to surstaine and Dorotea could precerve the resistance from 1961-1980.This kind of management reqired cohesion amamng the politicians who were against the municipality reform (Kommunblocksreformen). This case study shows that some of the politicians were more persistant in their acts than others. By using procedures based on democraticprocess delayed the implementation of the reform.

I Sverige genomfördes två stora kommunsammanläggningar, storkommunsreformen 1952 och kommunblocksreformen 1962 – 1974. En del kommuner protesterade mot sammanläggningarna, framförallt under kommunblocksreformen. Sammanläggningen av kommunerna i Åsele blocket resulterade i stora protester. Dorotea kommun tvångssammanlades under stora protester med Fredrika och Åsele 1974 men återfick sin självständighet 1980.

Syftet med fallstudien är att undersöka Doroteas hårda motstånd mot kommunblocksreformen under sammanläggningsperioden 1961–1973. Syftet är också att belysa vilka faktorer som kan bidra till att förklara varför Dorotea kom att återfå sin självständighet som kommun 1980. Mitt grundantagande i uppsatsen är att dessa faktorer, som bidrog till självständigheten, också kom till uttryck i förhandlingarna om kommunblocksreformens genomförande.

Metod för undersökningens genomförande är kvalitativ textanalys.

Resultat i undersökningen visar att Doroteas handlande utifrån sammanläggningsprocessen gav upphov till utveckling av en politisk kultur som ledde till polarisering, bland annat i kommunfullmäktige. Polariseringen ledde till att invånarna i Dorotea kommun mobiliserade sig över tid. Detta gjorde att de kunde hålla ut under en tjugoårs-period, från 1961 till 1980. För detta krävdes en sammanhållning bland politikerna och undersökningen visar att några individer var mer drivande i sitt beteende och sammanläggningen kom att förhalas, framförallt genom användning av demokratiskt procedurprocess. Doroteas motstånd väcker särskilt intresse med tanke på dagens pågående process om bildande av regionkommuner i Sverige.