Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Matematiksvårigheter - om elever med matematiksvårigheter och deras problemlösningsförmåga
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Har elever som anses svaga i matematik även problem med problemlösning? Detta är min preciserade frågeställning som jag sökt svar på. Syftet med min undersökning är att undersöka om elever med matematiksvårigheter har svårigheter inom alla områden. Jag har valt att undersöka elevernas förmåga inom området problemlösning. Jag började min undersökning med litteraturstudier för att få en inblick i vad matematiksvårigheter innebär. Jag har också sökt svar på vad problemlösningsförmåga är, samt vad som skiljer mellan svaga och framgångsrika problemlösare. Därefter har jag valt ut fyra problemlösningsuppgifter som 119 elever, från år 8 och 9, har fått lösa. Av dessa elever är det 50 stycken som bedömts av sina lärare ha matematiksvårigheter och 69 stycken som bedömts av sina lärare vara utan matematiksvårigheter. Eleverna som deltagit i undersökningen går i samma skola. Målet med två av problemlösningsuppgifterna är att de ska visa elevernas sätt att tänka och om deras tankesätt skiljer sig mellan eleverna med och utan matematiksvårigheter. Matematiksvårigheter kan bero på många olika faktorer som t.ex. dålig språklig kompetens, dyskalkyli och att man blivit utsatt för olämplig pedagogik enligt Malmer (2002). Det finns också olika former av matematiksvårigheter. Adler (2001) beskriver fyra olika former, allmänna matematiksvårigheter, dyskalkyli, pseudo-dyskalkyli och akalkyli. Den vanligaste formen är pseudo-dyskalkyli, vilket innebär att eleverna blockerar sig känslomässigt. Eleverna har förutsättningar att lyckas med matematiken, men får ändå problem. För att bli en bra problemlösare krävs det övning, menar Ulin (1991). Det räcker inte endast med att vara begåvad. Eleverna behöver öva på bl.a. att gissa samband, gå fram systematiskt och tänka logiskt. Resultatet visar att de mest framgångsrika problemlösarna är eleverna utan matematik-svårigheter. Dessa elever har bättre resultat på samtliga uppgifter. Det finns dock två uppgifter där skillnaden inte är så stor dem emellan resultatmässigt. Fyra av de sex problemlösningsuppgifterna (uppgift 4 är uppdelad i 3 delfrågor, a, b och c) har ungefär hälften av eleverna med matematiksvårigheter löst. Resultatet visar också att eleverna med och utan matematiksvårigheter redogör för sina tankar på ett någorlunda liknande sätt för att lösa en uppgift. Oftast använder de sig av metoden numerisk beräkning. Skillnaden är att eleverna utan matematiksvårigheter oftast lyckas bättre med att lösa uppgiften rätt. Två av tre problemlösningsuppgifter (uppgift 4a och 4b) där eleverna skulle redovisa sina lösningar har de flesta eleverna med matematiksvårigheter inte förklarat hur de kommit fram till sitt svar. Trots detta är de flesta av dessa svar rätt.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 38 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-62330Local ID: GL-87OAI: oai:DiVA.org:kau-62330DiVA: diva2:1127144
Educational program
Primary Education Programme, 240 hp
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf