Djupintervjuer med fyra elever i år fem utgör grunden i studien. Samtalen kring läsning som sådan, läsvanor och läspreferenser avsåg jag att jämföra med de resultat eleverna uppnått på Skolverkets nationella läsförståelseprov för år fem. Jag har också kategoriserat eleverna enligt i arbetet givna mönster för att ge ytterligare tydlighet till läsarens anslag. Av undersökningen framkom att det finns ett visst samband mellan elevernas läsvanor och läspreferenser och deras resultat på läsförståelseprovet. En läsare av de fyra hade tydligt mer varierade läsvanor och ett mer moget sätt att resonera kring sin läsning. Denne elev uppnådde också högst resultat på läsförståelseprovet. Eleven som vid tolv års ålder fortfarande har en bilderbok han fick på sin tredje födelsedag som sin favoritbok och som säger sig öppna en bok en gång i månaden har det sämsta resultatet på samma prov. Är det så enkelt som att läsfrekvenser och läspreferenser styr hur bra eleverna förstår det de läser eller finns det andra sätt att se på det hela? Min undersökning kan knappast ge några generella svar på dessa frågor, men de avser ändå att ge en bild av hur fyra läsare i år 5 ser på läsning i allmänhet och sin egen läsning i synnerhet.