Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Är grundskolan lika för alla? - en studie av hur kommuner uppnår målet lika för alla
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Det svenska välfärdssystemet är något som vi svenskar är stolta över. Vi har en nioårig grundskola som är ”gratis” och sköts av kommunen som vi bor i. I och med att Sverige fick en nioårig grundskola under 1970-talet kom skolan att centraliseras och stöpas i ”en och samma form”. Men den statliga budgetkrisen under 1990-talets början ledde det till kraftiga neddragningar i bidragen till kommuner och landsting vilket drabbat den offentliga sektorn hårt inte minst barnomsorg och skola. Lösningen blev avregleringar och att mer ansvar lades ut på kommunerna. Staten har satt upp ett antal lagar, där bland andra skollagen är en av dem. Lpo 94 var ett annat resultat av decentraliseringen av skolan och den tar upp den likvärdiga skolan. Syftet med det här arbetet är att undersöka om kommunerna lever upp till målet ”lika för alla” i grundskolan oberoende var man bor? Det kräver en stor undersökning och det finns det inte möjlighet att göra under det här examensarbetet. Därför avgränsar jag mig genom att se närmare på fyra kommuner, Kiruna, Danderyd, Kristinehamn och Trelleborg. Jag ställde mig följande forskningsfrågor: 1. Hur ser det ut i den kommunala grundskolan när det gäller: - antal elever? - antal lärare/100 elever? - samt den totala kostnaden/elev? Ett delsyfte som jag ställde är om genre av det politiska styret i kommunen påverkar verksamheten vilket gav mig följande bakgrundsfråga: 2. Vilken typ av politiskt styre har funnits i kommunerna? - har det spelat någon roll för hur verksamheten i skolan har utförts? Jag har använt mig av skolverkets rapporter som består av statistisk gjorda av Statistiska centralbyrån. Det resultat som jag kom fram till var att elevantalen och totalkostnaden per elev i samtliga kommuner ökat, samtidigt som lärartätheten minskat. Kiruna stod för överraskningen eftersom de trots att kostnaderna ej ökat mer än i de andra kommunerna ändå kunnat bibehålla lärartäthetsnivån. Eftersom jag fått fram kraftigt varierande värden per kommun anser jag att det inte är en skola som är ”lika för alla”, skillnaderna är för stora för att enbart vara lokal anpassning. Slutligen, det politiska styret ser inte ut att ha haft någon betydelse för hur resurserna till skolan har använts.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 26 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-62252Local ID: GL-82OAI: oai:DiVA.org:kau-62252DiVA: diva2:1127066
Educational program
Primary Education Programme, 240 hp
Available from: 2017-07-13 Created: 2017-07-13

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf