En verksamhetsform som har lagt allt mer mark under sig de senaste decennierna är de åldersblandade klasserna. I dag uppskattas de åldersblandade klasserna inom grundskolan uppgå till omkring 10 % av Sveriges totala antal grundskoleklasser. Förespråkarna hävdar att de pedagogiska fördelarna är många medan kritikerna menar att den åldersblandade verksamheten är alldeles för överskattad. Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares uppfattningar om åldersblandade klasser. Min preciserade problemställning lyder: Vilka orsaker finns det till införandet av åldersblandade klasser? Hur är den åldersblandade verksamheten organiserad? Vilka effekter får de åldersblandade klasserna? Min empiriska undersökning är en fallstudie som bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare. Som ett komplement till dessa har även en observation av en åldersblandad klass utförts. Undersökningen är som tidigare nämns en fallstudie och gör inte anspråk på att vara representativ för alla Sveriges lärare eller åldersblandade klasser. Undersökningen visade att de främsta orsakerna till införandet av åldersblandade klasser är att skolorna ser en chans till att göra en ekonomisk vinst och att dessa klasser är en modesak som ligger rätt i tiden. De pedagogiska vinsterna ansågs vara av underordnad betydelse. Organisatoriskt sätt så framkom att det är omöjligt att bedriva all undervisning åldersblandat. Sammantaget så skiljer sig inte organisationen i åldersblandade klasser och åldershomogena åt särskilt mycket. Angående vilka effekter den åldersblandade undervisningen för med sig är det svårt att uttyda några generella mönster. Det några lärare anser är positivt med den åldersblandade verksamheten anser andra vara av mindre vikt eller rent av negativt. Den slutsats jag drar av detta är att den åldersblandade verksamheten fungerar bra så länge läraren ställer sig positiv till att arbeta utifrån denna arbetsform.