Undersökningen handlar om högstadieelevers bruk av svordomar, sexualiserade ord, skällsord och öknamn. Resultatet har nåtts genom observationer och intervjuer med elever på tre skilda skolor – en skola på en bruksort, en annan på en landsbygdsort och den tredje skolan ligger i en medelstor stad. På varje skola har tre killar och tre tjejer i årskurs nio intervjuats om svordomars betydelse frö dem, om anledningen till att de använder svordomar, sexualiserade ord, skällsord och öknamn samt om de själva använder eller har blivit utsatta för användandet av sådant språk. På de tre skolorna har observationer genomförts i korridorer, då frekvensen av uttalanden med svordomar, sexualiserade ord, skällsord och öknamn har antecknats. På varje skola har också samtal genomförts med skolvärdinnor eller kamratstödjare angående arbetet med språkbruk på skolorna och deras personliga uppfattningar om dagens språkbruk. Syftet med undersökningen har varit att finna ut huruvida språket skiljer mellan olika regionalt placerade orter, hur ofta ungdomarna använder svordomar och vilket humör de är på när de använder mest svordomar samt betydelsen av svordomar och skällsord för eleverna. Resultatet blev att språket skiljer sig mellan de tre skolorna. Om detta kan härledas till en förklaring om regional placering är oklart då det också kan bero på skolornas arbete med elevernas språkbruk. Flertalet av de 18 intervjuade eleverna använder svordomar dagligen, killar i större utsträckning än tjejer. Svordomar och skällsord används mest när eleverna är arga, sura eller irriterade eller när de vill förstärka något de sagt. Betydelsen av svordomar, sexualiserade ord, skällsord och öknamn är beroende av om de uttalas i aggression eller på skämt. I de flesta fall uttalas de på skämt och betyder således ingenting för de intervjuade eleverna.