Syftet med min undersökning var att ta reda på hur förskollärare och lärare arbetar med barnens språkliga stimulans och vilka metoder de använder, för att få en bild av deras förståelse för det förebyggande arbetet. Jag har genom att intervjua åtta förskollärare/lärare undersökt vad de anser om den språkliga medvetenhetens betydelse för att barnens läs- och skrivinlärning ska fortskrida så bra som möjligt utan bestående svårigheter. I litteraturöversikten belyser jag vad styrdokument och aktuell litteratur har att säga om förebyggande läs- och skrivinlärning, även vad forskare och pedagoger skriver om metoder och vad som är en bra grund för läs- och skrivinlärning. Resultatet visade att intervjupersonernas förståelse för det förebyggande arbetet var mycket viktigt. Samarbetet mellan förskollärare och lärare fungerade bra p g a att man hade samma synsätt på vad som var en bra grund för läs- och skrivinlärning. Däremot förekom sällan pedagogiska diskussioner om läs- och skrivinlärning på gemensamma personalmöten trots att intervjupersonerna efterlyste detta.