Det är viktigt att elever följer upp den litteratur de läser eftersom litteratur ger upplevelser och kan vara en hjälp i den egna identifikationssökningen. Syftet med uppsatsen var att göra en jämförelse mellan arbetssätten boksamtal och läslogg. Jämförelsen gjordes ur mitt och elevers perspektiv. Till grund låg även litteraturstudier. Jag genomförde fyra boksamtal och arbetade med att skriva läslogg under tre veckor i en åtta. Eleverna fick också besvara frågor i en enkät om de två arbetssätten. Genomförandet av boksamtalen grundande jag på Aidan Chambers bok Böcker inom oss -Om boksamtal och arbetet med läslogg grundade jag på Gunilla Molloys bok Reflekterande läsning och skrivning. Dessa författare är de som väger tyngst i min teoridel även om andra namn tas upp. Boksamtalen bestod till största delen av diskussioner om elevernas åsikter och om vad de tyckte var svårt att förstå. I läsloggarna var det vanligt att eleverna skrev vad de tyckte om boken, vad som var svårt att förstå och att de sammanfattade vad de läst. Enligt enkäten var eleverna mer positivt inställda till boksamtal än läslogg. Både boksamtal och läslogg är, enligt mig, bra metoder men de kräver träning och att man anpassar dem efter sitt sätt att undervisa. Viktigt att komma ihåg är dock att variera metoder att följa upp skönlitteratur på.