Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Aktionsgruppen för kunskap i skolan argumenterade i kunskapsfrågan i tidningarna Äpplet och Svenska Dagbladet, samt försöka förklara orsaken till debatten utifrån de anlagda historiska perspektiven. Det första perspektivet representeras av synen på skolan som en lärdomsskola – en förberedande instans för ytterligare studier och kompetensutveckling. Det andra perspektivet utgörs av synen på en skola där kunskapsförmedlingen får stå tillbaka och elever fostras i enighet med jämlikhetstanken. Mot undersökningsmaterialet ställs följande forskningsfrågor: hur argumenterade Aktionsgruppen för kunskap i skolan i det egna tidningsorganet Äpplet under åren 1979 och 1981?; hur argumenterade Aktionsgruppen för kunskap i skolan i Svenska Dagbladet 1979?(moderat); hur kan debatten om kunskapsfrågan förklaras ställt mot de anlagda perspektiven? I den sista forskningsfrågan ställs resultaten från de två föregående mot de anlagda historiska perspektiven. Källmaterialet utgörs av Aktionsgruppen för kunskap i skolans egna tidningsorgan Äpplet samt gruppens argumentation i Svenska Dagbladet. Argumentationen i tidningarna behandlas som kvarlevor, d.v.s. som ett direkt uttryck för den pågående debatten. Angreppssättet utgörs av en kvalitativ samt en komparativ metod där undersökningsresultaten först redovisas kronologiskt för att sedan jämföras med de anlagda perspektiven. Undersökningens resultat samt slutsatser är följande: Aktionsgruppen för kunskap i skolan argumenterar i enighet med det första perspektivet – för en lärdomskola som i första hand verkar som kunskapsförmedlare. Aktionsgruppen anser därtill att kunskap leder till en sann jämlikhet vars innebörd inte smutsats av meningsmotståndarnas missbruk av begreppet. Aktionsgruppens meningsmotståndare anser dock att Aktionsgruppen för kunskap i skolan - genom sin fixering vid kunskapsförmedling – argumenterar för en tillbakagång till en tid då ojämlik segregering av elever var normen.