Syftet med mitt examensarbete har varit att lyfta fram fakta om en global farsot som under 1900-talets andra decennium enligt källorna tog någonstans mellan 20-100 miljoner människors liv. Trots att det handlade om det mest dödlig virus som drabbat mänskligheten, har dess framfart mer eller mindre glömts bort vid historieskrivningen. I min roll som grundskolelärare vill jag till eleverna lyfta fram dess påverkan på 1900-talets historia, dels genom att den enligt vissa källor avgjorde ett världskrig, samt att den fortfarande idag sätter skräck i oss människor på grund av det lidande den förorsakade mänskligheten under 1918-1919. Genom att undervisa om sjukdomen får eleverna insikt om att det inte nödvändigtvis är militära aktioner som exempelvis krig med alla dess destruktiva vapen, som utgör det största hotet mot mänsklighetens existens på vår planet. Utan att hotet i själva verket kommer från virus i olika former, varav spanska sjukan var en för människan dödlig variant som uppstått genom en skiftning i virusets struktur. Metoden att sammanställa materialet har varit genom litteratur av Gina Kolata och Margareta Åman som handlar om sjukdomens framfart ur lite olika synvinklar, artiklar såväl ur tidskrifter, dagstidningar och debattsidor samt arkivmaterial från Arkivcentrum och Kommunarkivet i Karlstad. När det gäller det globala och nationella perspektivet är det huvudsakligen sekundära källor som använts, vilket får till följd att dessa avsnitt ger en mer översiktlig bild av sjukdomens spridning och konsekvenser. Gällande hur Värmlands län drabbades består materialet uteslutande av primärkällor (arkivmaterial), vilket leder till att man kan få en mer detaljerad bild av sjukdomens spridning och förlopp ur ett lokalt perspektiv. Resultatet av undersökningen gav ett minst sagt skrämmande perspektiv på hur en från början relativt harmlös influensaepidemi, någonstans under sin färd över jorden byter skepnad till en skoningslös massmördare. Den uppvisar stora skillnader gällande dödligheten såväl globalt, nationellt som lokalt. Dödligheten var störst i glesbefolkade områden som vid tidigare influensaepidemier varit förskonade. Men det mest skrämmande med spanska sjukan var att den till skillnad från andra influensautbrott som oftast drabbat mindre barn och äldre, skördade de flesta offren i åldersgruppen 20-40 år. Man kan endast föreställa sig de svåra konsekvenser och lidande det fick såväl för samhällets funktion när stora delar av den arbetsföra befolkningen hastigt försvann, som för alla barn vilka blev föräldralösa när sjukdomen brutalt ryckte bort deras föräldrar till en för tidig död. För Värmlands del vågar jag efter att ha bearbetat arkivmaterialet påstå att det var betydligt fler som avled till följd av sjukdomen, än siffran som anges i den officiella statistiken. Mörkertalet över antalet döda är således stort alltifrån det globala perspektivet ner till det lokala.