Det första jag reagerade på när jag som lärarkandidat kom till min praktikskola var den råa och sexualiserade jargongen mellan eleverna i korridorerna. Klimatet har hårdnat i skolan och jag vill i det här arbetet undersöka vad det råare och alltmer sexualiserade språkbruket får för konsekvenser för elever och personal i skolan och om det har någon påverkan på deras arbetssituation. Syftet med arbetet är också att besvara frågan varför språket har blivit råare. För att ta reda på detta har jag intervjuat två vuxna på praktikskolan, en lärare som har arbetat i fyrtio år inom skolvärlden, samt en fritidspedagog/ elevassistent som har arbetat en termin. Intervjuerna är gjorda med bandspelare och ordagrant utskrivna. Jag har också läst in mig på vad tidigare forskning har för åsikter om fenomenet och kompletterat detta med tidningsartiklar som behandlar ämnet. Gemensamt för både tidigare forskning och intervjurespondenterna är att de anser att det finns sociala skillnader när det gäller ungdomars språk. Om man som en del elever inte lär sig att tala svenska på annat sätt än vad kamrater gör i skolan kan det vara svårt att tillägna sig ett språk som accepteras av den vuxenvärld som möter dem i livet efter avslutad skolgång. Bägge respondenterna anser att det råa och kränkande språket också får konsekvenser för elevers arbetssituation i och med det faktum att många elever tar åt sig av det kränkande språkbruket, ibland i högre grad än vad de själva vill erkänna. Det råa och sexualiserade språkbruket får också konsekvenser för vuxna i skolan. Som vuxna förebilder ingriper de båda intervjuade i olika hög grad när de hör att elever använder ett kränkande språk, vilket också uppfattas som en extra arbetsbelastning. Det finns olika förklaringar till att ungdomars språk har blivit råare och alltmer sexualiserat. En åsikt som uttrycks av både intervjurespondenterna och av tidigare forskning är att det ökade mediautbudet, med många lånord från engelskan, och som också innehåller ett tämligen grovt språk påverkar ungdomarna. En annan förklaring är att ungdomar idag har helt andra vuxna förebilder än förr. Tidigare forskning talar om en försvagning av föräldrars värde som förebilder till förmån för förebilder i t ex TV. Värdeladdnigen i svordomar och könsord har av olika orsaker försvagats, vilket gör att många ungdomar upplever könsord och sexualiserat språk som mindre värdeladdat än vad vuxna gör.