I den svenska grundskolan finns det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Min undersökning har, med utgångspunkt i detta, försökt belysa modersmålslärarnas arbete, dels generellt, men framför allt vad gäller studiehandledning i matematik. Jag har intervjuat fyra modersmålslärare i Karlstads kommun som har egen erfarenhet av studiehandledning. Dessutom har jag genomfört en enkätundersökning, där 21 av kommunens modersmålslärare besvarade frågor kring deras erfarenhet av studiehandledning. 11 av de 21 respondenterna svarade att de hade gett studiehandledning i matematik till en eller flera elever i år 6-9. Av de tio respondenter som hade haft kontakt med elevens klass-/ämneslärare i samband med studiehandledningen angav nio att den kontakten hade fungerat bra eller mycket bra. Vid intervjuerna berördes frågor kring attityder till modersmålsundervisning och studiehandledning bland lärare, elever och föräldrar. Dessutom framkom att elever som ges studiehandledning i matematik i allmänhet har svårt med förståelsen av textrika uppgifter och vissa begrepp. Därutöver är skillnaderna mycket stora mellan vilka svårigheter som eleverna har. Till viss del avgörs det av hur mycket skolgång eleven har bakom sig, menade en respondent. En önskan om ökad integrering av modersmålsundervisningen framfördes också. I maj 2002 publicerade Skolverket rapporten Flera språk – fler möjligheter på uppdrag av regeringen. Relevanta delar av den rapporten har min uppsats kompletterats med i juni 2003. Rapporten syftar bland annat till kartläggning och belysning av modersmålsundervisningen samt studiehandledningen i grundskolan. Skolverkets bedömning är att modersmålets status behöver stärkas, så att modersmålet blir en naturlig och integrerad del av verksamheten i skolan.