Undersökningen bygger på mitt eget projekt i skolverksamheten i en stad i mellersta Sverige. Vidare är den en jämförelse av två klasser från år nio, den ena klassen har inriktning ma/no, medan den andra är en traditionell klass d v s utan speciell inriktning. Undersökningen bedrevs i ämnet svenska och var ett sjuveckorsprojekt under min slutpraktik till lärare. Själva projektet handlar om att närma sig olika slags texter utifrån ett varierat arbetssätt baserat på de sju olika intelligenserna. Syftet med projektet i var att ta reda på om elevers vetskap om de sju intelligenserna kunde resultera i en förändring eller förstärkning av inlärningen. Ett annat syfte var att få de elever som tycker att svenskan är ett tråkigt ämne att inse att det kan bero på att de inte vet hur de lär in på bästa sätt. Projektet handlar således om att stärka motivationen, få vetskap om olika inlärningsstilar, öka studietekniken och få eleverna att känna glädjen av att lyckas. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Kan elever, som får kännedom om de olika inlärningssätten, bearbeta och ta till sig olika slags texter/övningar genom ett varierat arbetssätt? Kan elever som blir medvetna om att de lär in på olika sätt utveckla sin studieteknik och därmed stärka motivationen och studieresultaten? Under rubriken forskningsöversikt tas upp vad olika författare har att säga om de olika intelligenserna och hjärnbaserat lärande. Föregångaren till forskning kring intelligenserna är Howard Gardner, som sedan författare/forskare som Dunn & Dunn, Lazear, Campbell, Jensen och Dahlkwist utvecklar och fördjupar. Alla dessa författare/forskare skriver om och diskuterar vad de har att säga om att arbeta utifrån ett varierat arbetssätt som är baserat på intelligenserna och hjärnans funktioner och behov. Därefter kommer min egen undersökning i skolverksamheten, i form av ett projekt som var uppbyggt kring att eleverna under ett flertal lektioner skulle arbeta med olika former av texter som stimulerade de olika intelligenserna. Deras tankar kring texterna, arbetssättet och intelligenserna skrevs ned i loggböcker, som jag sedan sammanställt och redovisar efter varje lektionsbeskrivning. När jag jämförde min undersökning med tidigare forskning så visade det sig att eleverna i början tyckte det var tråkigt att gå igenom de olika inlärningssätten, men som flera författare beskriver så är det viktigt att gå igenom dem för annars vet inte eleverna vad det handlar om. När basen sedan var avklarad och vi började att arbeta med de olika övningarna/texterna så tyckte de flesta elever att det var ett bra och varierat arbetssätt. Tidigare forskning har visat att en persons grundläggande behov, som t ex glädje, måste vara tillgodosedda innan nyckeln till framgång i studierna kan visa sig. Eleverna skrev i sina loggböcker att det var roligt att gå till svenskan, och det kan då tolkas till fördel för detta arbetssätt. Skall en elev kunna förstå, ta del av och stärka den egna inlärningen så måste vi se till helheten, menar tidigare forskning. Genom de korta, men intensiva, genomgångarna på lektionerna, och med avslutande loggboksskrivande efter varje lektion, fick eleverna tillfällen till att koncentrera sig och sedan dra slutsatser av lektionen och sig själva och den egna inlärningen. Slutsatser som kan dras är att de flesta elever tyckte det var ett roligt och varierat arbetssätt, vilket ledde till att motivationen ökade. Detta visade sig på så vis att det var många elever som höjde sina betyg, och skrev att det var roligt att gå till svenskan, vilket är ett gott betyg för mig som lärare. Arbetssättet kräver dock en hel del förberedelser och därmed mycket tid. Att arbeta utifrån de olika intelligenserna är ett bra verktyg, men en lärare som varierar sina lektioner, så att alla elever stimuleras, kan vara nog så bra.