Syftet med denna uppsats är att undersöka hur flickor i årskurs nio i en grundskola utanför centrala Karlstad upplever sina möjligheter att utveckla sin positiva självbild i ämnet Idrott och hälsa. I kursplanen, Lpo- 94, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, betonas tydligt vad idrottsämnet dels skall stäva efter samt vad ämnet skall uppnå. Jag har valt att endast fokusera kring ett av dessa strävandemål nämligen: ”…Skolan skall i sin undervisning i Idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar en positiv självbild.” (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo- 94. S 30) Följande frågeställningar ligger till grund för min undersökning: Hur uppfattar flickorna begreppet självbild? Hur har idrottsundervisningen påverkat deras positiva självbilder? Vad kan ämnet Idrott och hälsa göra för att stärka flickors positiva självbilder? Anser flickorna att idrottsämnet tillgodoser pojkar och flickor lika mycket när det gäller att utveckla deras positiva självbilder? För att kunna besvara min frågeställning har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Mitt urval består av sex flickor i årskurs nio från tre olika klasser samt en kvinnlig idrottslärare. Samtliga respondenter representerar samma grundskola. Flickorna uppfattar begreppet positiv självbild relativt likartat och anser att självbild är den bild man har av sig själv. Några av flickorna uppfattar dock självbild mer fysiskt, det vill säga de fokuserar mer på sin kropp. Idrottsämnets strävandemål, att utveckla elevens positiv självbild, har enligt flickorna inte uppnåtts. Idrottsläraren tror däremot att idrottsämnet kan ge goda möjligheter till att utveckla flickornas självbild. Däremot tycker flickorna att i de idrottsmoment som de känner sig duktiga i, har självbilden blivit stärkt. Alltså är flickornas självbild starkt relaterad till deras kunskapsnivå i ämnet. På frågan hur idrottsämnet skall kunna utveckla en positiv självbild hos eleven, svarade mina respondenter bl a att innehållet i undervisningen måste vara varierat. Vidare påtalades att de duktiga eleverna inte får vara de som sätter kunskapsnivån i klassen. Undersökningen visar också att flickorna uppfattar idrottsundervisningen mer pojkbetonat än flickbetonat, ämnesinnehållet består oftast av aktiviteter som t ex fotboll och innebandy. Idrottsläraren är väl medveten om att idrottsundervisningen oftare tillgodoser pojkarna och att de tar ett större utrymme än vad flickorna gör.