Den svenska grundskolan är ett redskap för samhället att ge medborgarna en god förberedelse för det vuxna livet och ge ungdomarna intellektuella redskap för detta. Högtsträvande formuleringar som ”elevens unika egenart”, ”ansvarig frihet”, ”trygghet och lust att lära” är legio. ”Behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift.” Citaten kommer från skollagen och LPO 94 och visar vilka krav statsmakten ställer på de kommunala skolorna i Sverige. I uppsatsen har jag tittat på hur eleverna på två olika skolor i en kommun i Sverige ser på sin vardag i skolan. Leder statens krav till att eleverna får samma goda eller mindre goda dagar och upplever och uppskattar eleverna sin skolvardag lika mycket? Jag har, utifrån litteratur, sett på ett antal faktorer som forskning har visat sig ligga bakom de skillnader som finns mellan skolor och ”översatt dem” till min frågeställning för att göra jämförelsen. Annorlunda uttryckt: Uppsatsens syfte är att undersöka elevers attityd till skolan och motivation för studier utifrån den sociala och familjerelaterade påverkan som barnet utsätts för. Svaren på denna fråga har jag sökt genom att använda mig av en enkät som eleverna ha svarat på under en ordinarie lektion. Konsekvenser av social skiktning kommer alltid att finnas i ett demokratiskt och öppet samhälle och bör kanske finnas för att ge drivkraft till social mobilitet._x000B_En i uppsatsen underliggande tanke är hur samhället skall se till att elever i skolsystemet upplever sin vardag lika positivt på olika skolor för på så sätt säkerställa att eleverna verkligen ”inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning” (citat från LPO 94) och inte hamnar i den situationen att de väljer utbildning på grund av andra faktorer än sin egen verkliga kapacitet och verkligt intresse och inte den kapacitet och intresse som andra tillskriver dem. I resultatet visar jag att denna vardag gestaltar sig och upplevs olika för de båda elevgrupperna. De elever som kommer från den skola som har det högsta betygsmedelvärdet har också de högsta trivselpoängen och accepterar i större grad skolans krav som sina egna. Deras skola har även högre lärartäthet trots att de båda skolorna ligger i samma kommun.