Under en av mina praktikperioder träffade jag på en elev med diagnosen DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorikkontroll och Perception). Det var denna pojke som gjorde mig intresserad av detta område. När han vandrade ut ur klassrummet under lektionstid, inte hade med sig sina saker eller när vi trodde att han gjorde annat än att lyssna och sedan bad honom att upprepa det som sagts och han kunde göra det nästan ordagrant. Då fick han mig att fundera över hur barn med DAMP verkligen fungerar och hur jag som lärare kan hjälpa barn med DAMP. Det var så min frågeställning "Hur bemöter man barn med DAMP i skolan?" växte fram. Jag har till största delen valt att skriva om skolan och hur barn med DAMP kan ha det där. Jag anser att det är viktigt att som blivande lärare inneha kunskaper inom detta område. Men innan jag går in på skolområdet vill jag berätta mer allmänt om DAMP. Vad är DAMP? Symtom, orsaker, diagnosen och behandlingen. I min undersökning som bestod av intervjuer har jag tagit upp DAMP ur skolans perspektiv. Jag har utgått från den pojke jag nämnde i början och intervjuat personal som haft honom under skoltiden. Jag kom fram till att det är viktigt att det finns rätt och utbildad personal för barnet. Att jag som lärare måste söka kunskap för att förstå och behandla barnet på rätt sätt. Man får inte ta det som ett personligt nederlag att inte klara av att ha ett barn med DAMP i sin klass. Man har rätt att kräva en resursperson och den ska naturligtvis vara utbildad framförallt för barnets skull. Något annat som är viktigt det är att hjälpa barnet att strukturera sin värld. Det betyder otroligt mycket för barnet att ha ett schema och gå efter. Men det finns inga klara och enkla lösningar för de är alla individer och det betyder att de är olika, ingen behöver precis samma hjälp som någon annan.