Intervjuer med sex elever från en klass i årskurs nio låg till grund för denna undersökning som behandlar grundskoleelevers syn på historieuppfattning, d.v.s. historiemedvetande (i årskurs nio) Intentionen med denna uppsats var att utöka min förståelse för hur ett antal elever i årskurs nio uppfattar historia som undervisningsämne. För att kunna besvara uppsatsens föreliggande syfte ställdes följande frågor: 1. Vad är historia för dig? 2a. Vad har ni under er skoltid arbetat med i historia? 2b. Varför valde ni att arbeta med de områden som du ger exempel på? 2c. Har du någon gång själv fått välja arbetsområde i historia? Vilka eller vilket område valde du, och varför? 2d. Hur har lektionerna genomförts överlag? 3a. Anser du att det är viktigt att kunskap om sådant som hänt för länge sedan? Varför? Varför inte? 3b. Tycker du att det är viktigt att veta när något hände? 4a. Är det viktigt att diskutera om framtiden? Varför? Varför inte? 4b. Har ni någon gång diskuterat framtiden i skolan? Ett genomgående svar på fråga ett i föreliggande uppsats, är att historia definieras som händelser eller personer i förfluten tid. Flertalet av informanterna anser att historia i mängt och mycket handlar om krig, t. ex. första och andra världskriget. Ett genomgående svar på fråga två i föreliggande uppsats är att eleverna mest har fått läsa om världskrigen, d.v.s. första och andra världskriget. På frågan varför lärarna behandlat ett visst innehåll ges flera perspektiv. De flesta menar t. ex studiet av andra världskriget dels är en viktig lärodom och dels att lärarna är duktiga att berätta om detta ämne. När informanterna själva fått välja avsnitt, har det ofta varit avsnitt om andra världskriget. Flertalet av informanterna vet inte vilket tema inom andra världskriget de behandlat. På frågan hur lektioner genomförts överlag, menar de flesta av informanterna att undervisningen varit ganska omväxlande. Undervisningen har enligt eleverna dels kännetecknats av lärarledda genomgångar på tavlan och dels egna arbeten. Vad gäller den tredje frågan kan konstateras att informanterna har relativt skilda uppfattningar, om det är viktigt att ha kunskaper om sådant som hänt förr i tiden. Några av informanterna hävdar att kunskap om historia är viktig eftersom man lättare skall kunna jämföra nu och dåtid. På frågan, om det är viktigt att veta när något hände , anser de flesta av informanterna, att det är mindre viktigt. Majoriteten av informanterna, vad beträffar både pojkar och flickor, anser att det är viktigt att diskutera framtiden. Däremot hävdar en övervägande majoritet av informanterna att samtal omframtiden utelämnas helt k undervisningen. Undersökningen visade att eleverna mestadels räknar upp fakta kring historiska händelser, eller snarare endast nämner historiska händelser. Däremot ges inte tolkningar till varför vissa ämnen behandlas inom historieundervisningen.