Jag har gjort en kvalitativ undersökning om hur man arbetar med läsinlärning i Sverige och i Sydafrika. Jag har studerat likheter och skillnader i läsinlärningsundervisningen i dessa länder, från vilka läsinlärningsmodeller man har hämtat sitt undervisningsmaterial och dessutom hur viktigt valet av läsinlärningsmodell är. Jag har studerat relevant litteratur och intervjuat lärare i första och andra klass i Sverige samt lärare i tredje och sjätte klass i Sydafrika, vilka undervisar i läsinlärning. Genom denna undersökning har jag både funnit flera likheter, men även skillnader i läsinlärningsarbetet. Likheterna är att samtliga lärare som jag intervjuade ansåg att det var viktigt för eleverna med språklig medvetenhet och att man inte ska hindra de elever som arbetar fort att få arbeta vidare. Det fanns även stora likheter i de svenska och sydafrikanska kursplanerna. I båda poängteras vikten av att kunna läsa för att få information, men även för nöjes skull. Dessutom står det att eleverna ska kunna granska texter kritiskt och att se meningen i olika texter. Bland skillnaderna som jag sett bör nämnas att de svenska lärarna använde sig mer av läsförberedande övningar som rim, ramsor och högläsning. En stor skillnad fanns även då det gällde på vilket sätt lärarna valde vilken läsinlärningsmetod de skulle använda. De svenska lärarna utgick ifrån sina kunskaper och erfarenheter medan de sydafrikanska lärarna undervisade utifrån sin fortbildning eller deltog i olika undervisningsprojekt. Det var dessutom endast de sydafrikanska lärarna i år 3 som lät eleverna prova vilken metod som passade dem och sedan styrde undervisningen efter det. En annan stor skillnad som jag fann var att de svenska lärarna kunde ta specialpedagoger till hjälp åt de elever som hade svårt att lära sig läsa. Denna möjlighet hade dock inte de sydafrikanska lärarna. De fick klara av detta problem på egen hand samtidigt som de skulle ta hand om klassen, som var större än de svenska klasserna. De svenska lärarna använde sig tillstörsta delen av den traditionella läsinlärningsmetoden i sin undervisning. De hade dock även hämtat övningar och idéer från LTG-metoden (Läsning på Talets Grund) samt från Waldorf- och Montessoripedagogiken. Den sydafrikanska läraren i år 6 använde sig av VAKT-metoden och de två sydafrikanska lärarna i år 3 lät eleverna arbeta efter dem metod som passade dem bäst; fonetisk, alfabetisk eller meningsmetod. Under denna studie har jag i litteraturen funnit olika svar på frågan om valet av läsinlärningsmetod är viktigt. En del författare förespråkar den modell som de anser är bäst, medan andra menar att det är pedagogen som är det viktiga. De svenska lärarna ansåg att en varierande undervisning där man använder sig av olika metoder är det bästa. De två sydafrikanska lärarna i år 3 verkade tycka att metoden var väldigt viktig för eleven eftersom de var så måna om att alla skulle få arbeta på det sätt som passade dem bäst. Jag tycker att det är föredömligt att låta varje elev arbeta på det sätt som passar dem bäst, som det två sydafrikanska lärarna i år 3 gjorde. Jag tror dock att en duktig pedagog som är lyhörd gentemot eleverna kan få dessa att lära sig läsa oberoende vilken metod hon använder.