Syftet är att jämföra två skolor representerande två olika undervisningssystem med varandra, med hjälp av elevernas attityder till skolan och undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Den första skolan, skola A grundar sig på en individanpassad undervisning. Den andra skolan, skola B, är mer traditionell i sin undervisningskaraktär. Frågeställningen är; Vilken attityd har eleverna till sin undervisning generellt och till sin undervisningssituation inom So? För att komma åt elevernas attityder har en kvantitativ undersökning gjorts. Eleverna har fått svara på en enkät med tolv frågor, enkäterna har delats ut till en klass på vardera grundskolan. Eleverna som deltog i undersökningen var 48 till antalet, och då antalet i varje klass inte var detsamma så har resultatet omräknats i procent. Undersökningen redovisas dels med hjälp av tabeller och diagram, dels i text, samt avslutas med en analys och diskussionsdel. I analysdelen jämförs även undersökningens resultat med Skolverkets rapport nr 144 med titeln Vem tror på skolan, attityder till skolan 1997. Vid en jämförelse av de båda skolorna kan man se att skola B:s elever är mer nöjda med sin skola och undervisningssituation än skola A. Eleverna vid bägge skolor är dock framför allt positivt inställda. Man ser även att eleverna vid dessa bägge skolor har en mer positiv attityd till skolan än eleverna som undersökts av Skolverket. De ämnen där eleverna trivs sämst är dock matematik samt i de naturorienterande ämnena. De samhällsorienterande ämnena är där eleverna anser sig trivas bäst. Angående undervisningen så är pojkarna generellt mer negativa än flickorna, men majoriteten av eleverna vid bägge skolor anser sig oftast vara nöjda med sin egen insats. Även vad gäller undervisningssituationen i de samhällsorienterande ämnena så är eleverna vid skola B mer nöjda än eleverna vid skola A. Majoriteten av eleverna anser att de har nytta av undervisningen i So, och att de kan påverka undervisningen. På skola A anser dock 30% av flickorna att de inte kan påverka i den utsträckning de hade velat. Eleverna anser även att de oftast hinner klart sina arbetsuppgifter, även om flera elever anger att de känner sig stressade i skolan. Vad gäller arbetsro är eleverna inte lika odelat positiva, många elever skulle vilja att det var lugnare på lektionerna. De flesta eleverna vid bägge skolor anser att det är tillräckligt lugnt under de lärarledda genomgångarna. Men upp till 60% av eleverna på skola A anser att det sällan eller aldrig är tillräckligt lugnt under eget arbete. Flickorna oftare än pojkarna önskar sig ett lugnare klimat i skolan. Eleverna skiljer sig även åt vad gäller val av arbetssätt, eleverna vid skola A arbetar helst med egna fördjupningar, medan eleverna vid skola B helst arbetar i grupp. Eleverna vid skola B är alltså mer positiva till sin undervisning, och kanske skulle skola A:s elever gagnas av en mer varierad undervisning.