Bakgrunden till denna studie är att jag under min slutpraktik, ht 2001, deltog i en undersökning där eleverna i år sju fick göra ett antal diagnoser som är utformade av PRIM-gruppen på uppdrag av Skolverket. PRIM-gruppen, PRov I Matematik, startades 1984 och utarbetar centrala prov och standardprov i matematik. PRIM-gruppens diagnoser har använts under en period på skolan och det finns resultat från 1998/1999 och framåt (se bilaga 2). Eleverna kategoriseras efter vilken mellanstadieskola de gått på och man jämför skolorna emellan för att se om skolorna skiljer sig åt kunskapsmässigt. Rapporten innehåller en undersökning där elevernas taluppfattning testades. Eleverna gjorde under samma period även diagnoser i svenska och engelska. Undersökningsgruppen bestod av 115 elever i år 7 på Mörmoskolan på Hammarö. Resultaten av diagnoserna på Mörmoskolan visar att eleverna som kommer från Mörmoskolans mellanstadie har klarat sig bättre än eleverna från de andra skolorna. Jag blev nyfiken på vad det kunde bero på och kontaktade därför rektorn på Mörmoskolans mellanstadie. Hon menade att svaret på det positiva resultatet var att man på skolan arbetat för en bättre medvetenhet om taluppfattningens betydelse. Lärarna hade bl.a. gått på fortbildning och man hade haft pedagogiska seminarier. I rapporten har jag också analyserat Skolverkets diagnos om taluppfattning. Jag har tittat på vad som testas i diagnoserna och beskrivit de vanligaste felen som elever gör när det gäller taluppfattning.