Många studier har gjorts av elevers talspråk både i och utanför klassrummet. När det gäller ungdomsspråk så har man sedan länge sett stora skillnader mellan kön, och ungdomar gentemot vuxna. Jag har intresserat mig för ämnet könsskillnader i elevers skrivande därför att jag tycker det skulle vara spännande att se om jag även i uppsatser, skrivna i klass 8, kunde uppvisa tydliga differenser, både till innehåll och stil. Grammatiken är ej undersökt på djupet, för det skulle bli alldeles för omfattande, utan jag har tagit upp det mest "utstickande" ur uppsatserna. Undersökningen har bestått av en kvalitativ analys av sex elevers uppsatser, tre skrivna av flickor och tre av pojkar, samt intervjuer av en manlig och en kvinnlig svensklärare. I anslutning till dessa undersökningar har jag sedan utvecklat resultaten med hjälp av litteratur som forskare och experter på området har skrivit. I min avhandling har jag först gett en överblick över språkmiljön i skolan för att få en bakgrund till elevernas utgångsläge inför uppsatsskrivandet. I efterkommande kapitel har jag gått igenom de skillnader jag upptäckt i uppsatserna, samt under hela avhandlingens gång tagit med de ståndpunkter som passat in från intervjuerna, och de slutsatser jag dragit från litteraturen jag läst. Könsskillnaderna i uppsaterna har varit tydliga när det gäller ordförråd, ordval, struktur, användning av dialoger, stavning, språklig mognad samt vissa grammatiska skillnader. Orsakerna till skillnaderna har visat sig vara en kombination av arv och miljö, och det är kunskapen om dessa som är nödvändig, allra helst i pedagogrollen, för att rättvist kunna bemöta eleverna ur jämlikhetssynpunkt.