Detta arbete innehåller en översikt över långserieböcker i allmänhet och Kitty och hemligheten på ranchen i synnerhet. Genom att ta del av relevant litteratur och två olika upplagor, från 1956 resp. 1987, av den nämnda Kitty-boken har jag försökt att kartlägga denna typ av ungdomslitteratur. Beskrivningen som ges av dessa långserieböcker stämmer väl överens med vad jag fann. De fördomar som litteraturen tar upp är väl synliga, då framför allt i den äldre upplagan som jag upplevde som nästan skrämmande. I dessa Kitty-böcker fann jag allt vad litteraturvetarna uppgav som kriterier för denna typ av litteratur. De stereotypa karaktärerna, ”det godas” seger över ”det onda”, de lyckade huvudpersonerna m.m. Den nyare upplagan av de båda Kitty-böckerna är en s.k. reviderad utgåva. Det visade sig att man reviderat bort hela grundberättelsen om en kidnappad flicka av börd, och ersatt den med en skattjakt istället. Anledningen till detta är att man på förlaget försöker undvika den värsta kritiken och att man på så sätt försöker att ligga mer ”rätt i tiden”. Den äldre boken är mer långsam och det är ibland glest mellan händelserna, medan det i den nyare versionen händer något nästan hela tiden. Jag vill mena att det är något av det typiska för nutida ungdom att det inte får vara tråkigt utan att det måste hända någonting nästan oavbrutet. Denna typ av ungdomsböcker innehåller inte något större litterärt värde, och gör väl inte heller anspråk därpå. Det är snarare det kommersiella värdet som gäller, vilket också framkommer i detta arbete. Jag gjorde även en kortare intervju med en flicka i bokslukaråldern, i vilken hon menade att de ständiga händelserna var något positivt hos just Kitty-böckerna. Själv tillhör jag en äldre generation och fann dessa ständiga händelserna ganska påfrestande. Man har också i viss mån förnyat språket i den senare upplagan. Den äldre upplagan har ett språk som många gånger känns väldigt otidsenligt. Man har i den nyare versionen inte något direkt modernt vardagsspråk, men uttryckssätten är annorlunda. Jag vill mena att man gjort detta främst för att behålla sin läsekrets, då i kommersiellt syfte.