Syftet med mitt arbete är att jämföra två waldorfskolor och en kommunal skola vad gäller matematisk problemlösning. Min problemformulering är: * Är det någon skillnad på hur waldorfskolans elever löser matematiska problem och på hur den kommunala skolans elever löser dem? * Vilken skillnad är det i så fall? * Är det stor skillnad på deras attityder eller de sociala bakgrundsfaktorena ? * Vad kan eventuella skillnader bero på? Har det att göra med bildens centrala ställning inom waldorfskolan. Undersökningen omfattar 30 elever i årskurs fem. De har parvis fått lösa fem matematiska problem, uppskatta vikten på en stol och dessutom besvara en enkät för att belysa elevernas sociala bakgrundsfaktorer. Eleverna är jämt fördelade på tre skolor. En kommunal skola (K) och två olika waldorfskolor (W1 och W2). Jag har genomgående i rapporten använt benämningar som syftar på hela skolan. Jag vill göra läsaren uppmärksam på att det är endast 10 elever från en klass i varje skola som undersökts. I min undersökning ser man tydligt att det är stor skillnad på hur eleverna i de båda skolformerna löser problem. Skillnaden består i att eleverna i de båda waldorfskolorna är mycket mer kreativa, har fler metoder och får mycket bättre resultat än den kommunala skolan. Skillnaden mellan de båda waldorfskolorna och K är större än skillnaden mellan W1 och W2. K är utifrån bakgrundsfaktorerna en skola/klass med något sämre förutsättningar på vissa områden, där bland annat motivationen är mycket låg i jämförelse med W1 och W2. Däremot har de ett mycket starkt självförtroende. W1 har bakgrundsvariabler som ligger något sämre än W2, förutom deras genomgående positiva inställning till matematik. Detta återspeglas också i resultatet, som ligger klart över K men under W2. W2 är de som lyckats bäst i de flesta avseenden och de har också mycket goda bakgrundsvariabler att stödja sig på. En jämförelse med undersökningen Lindsta (1998), visar att alla medverkande i min undersökning har mycket dåliga numeriska kunskaper. Deras förmåga att lösa multiplikationsalgoritmer med tiotal som multipel är obefintlig och deras kunskaper i divisionsalgoritm med ental är inte särskilt goda de heller. Orsaker till den stora kreativiteten, kan möjligtvis spåras till waldorfskolans mycket konkreta, lekfulla, individcentrerade och konstnärliga undervisning som genomsyras av ett helhetstänkande. Bildens roll i waldorfpedagogiken är central och kan inte underskattas. Eleverna tränas, medvetet i all undervisning, att skapa såväl inre som yttre bilder Man kan också ana ett oerhört stort engagemang från lärarnas sida. De har mycket stora krav på sig, både i ideologisk bemärkelse och utifrån den skolorganisation de arbetar i. Deras mål att utveckla individen till en hel människa är troligen möjligt att uppnå, men att alla elever får en god matematisk utbildning är mer tveksamt. Här stödjer jag mig på Hallsten (1993) som också befarar brister i waldorfelevernas matematiska baskunskaper.