Möten med frustrerade lärare i som varit missnöjda med sin arbetssituation har väckt min nyfikenhet. Vad är bakgrunden till denna oro och irritation? Vid en närmare titt har det visat sig att det handlar om förändringar i verksamheten. Många lärare har menat att de inte haft möjligheter att påverka vilka nya mål som ska sättas upp. Beslut har fattats om vilka arbetsmetoder som ska anammas utan att de varit delaktiga. Är det på detta viset? Denna undersökning syftar till att ge några lärares syn på möjligheterna till påverkan av dels skolverksamheten och dels fortbildning/kompetensutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om lärares möjligheter till påverkan av skolverksamheten och om lärarnas kompetensutveckling. Arbetet handlar också om organisationen och om förändringsarbete. Sex lärare från tre olika skolor i samma stad har intervjuats och resultaten har sammanställts och analyserats. Svaren har varit varierande. Det finns skillnader mellan skolorna som kan vara relaterade till ledning/rektor. Skolutveckling som kommer från lärarna själva och de behov och problem som uppstår i vardagsarbetet har större möjlighet till framgång enligt litteraturen. Det finns nationella övergripande mål för skolans utveckling som ska nås eller arbetas mot. Det finns också utrymme för egna initiativ och eget växande för både elever och lärare. En vilja att utnyttja detta utrymme måste väckas. För att målstyrning ska röna framgång måste frontpersonalen vara delaktig i målsättningsprocessen, få uppskattning, stöd och besked om måluppfyllelse. Det är många komponenter som påverkar inställningen till förändringar. Ofta är orsakerna beroende av varandra i flera led.