Med tanke på händelserna den 11 september har islam alltmer varit i centrum för diskussion i media, skolan och i samhället överhuvudtaget. I en kaotisk och hotad tillvaro blir fördomarna i samhället allt tydligare. Skolans värdegrund vilar på begrepp som demokrati, tolerans och förståelse för andra människor, kulturer och religioner. Därför har skolan och lärare en viktig uppgift när det gäller att motverka den allt mer framträdande och oroväckande utveckling som vårt samhälle går mot. Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka några elevers bild av islam i form av attityder och fördomar och hur man som lärare kan arbeta med och bemöta problemet i undervisningen. För att besvara mitt syfte har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av elev- respektive lärarintervjuer. Första steget utgjordes av en skrivuppgift. Syftet var att eleverna skulle få tänka till och komma in i ämnet för att lättare kunna delta i en muntlig djupintervju. Skrivuppgiften har jag valt att kalla miniuppsats och 25 elever från år 9 deltog. Miniuppsatsen visar vad eleverna sägs veta om islam och vad de tänker på då de hör begreppet. De flesta svaren handlade om förbudet att äta griskött, Allah, Muhammed och att islam utövas i arabländer såsom Irak, Iran och Afghanistan. Eleverna tänker mest på män med skägg och turban, kvinnor med slöja, kvinnoförtryck samt bin Laden och terrorister. Därefter gjordes 6 djupgående intervjuer med några av dessa elever. Resultatet visar att eleverna har en negativ bild av islam. Denna bild är främst präglad av medias rapporteringar. En del av elevernas attityder och fördomar har även grundats i deras omgivning. Däremot har eleverna inga muslimska kamrater i skolan och ingen av dem känner någon muslim personligen. Bilden av islam utgörs av perifera faktorer såsom klädsel, utseende, slöja och bön. Det visade sig att fördomar finns representerat hos dem. Det gäller främst synen på islam som en kvinnoförtryckande religion, människors yttre i form av klädsel samt levnadsförhållanden överhuvudtaget. De ser med andra ord islam som något annorlunda, konstigt och en icke tillfredställande religion. Däremot är flera elever ibland lite osäkra på sina åsikter, tankar och påstående när de väl fått tänka till. Detta visas bland annat i samtalen kring händelserna den 11 september. När det gäller samtalen om terrorism och islam markerar nästintill alla elever att det inte går att dra alla muslimer över en kam. Trots det ser övervägande elever islam som en kvinnoförtryckande religion. Resultatet gör gällande att eleverna har svårt för att göra skillnad på vad som är centrala kärnpunkter i religionen och vad som endast utgörs av samhällsbetingade föränderliga traditioner. När det gäller lärarintervjuerna visar resultatet att lärarna har en relativt bra överensstämmande bild av elevernas attityder gentemot islam. De är medvetna om medias roll och vikten av att diskutera dess rapporteringar och framställningar av religionen. När det gäller bemötandet och arbetet med attityder och fördomar i undervisningen uppger de alla olika svar. Däremot tycks det kunnas urskiljas en gemensam kärna som utgörs av vikten att belysa fördomars uppkomst och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom den allmänna bilden av islam. Det viktigaste i arbetet är att utgå från elevernas intresse, beröra dem känslomässigt och ligga på en nivå som främjar elevernas förståelse och inlevelse. För att bearbeta och bemöta fördomar ger lärarna ett flertal exempel på hur man kan gå tillväga. Exemplen utgörs av användning av filmer, värderingsövningar, belysandet av kulturers och religioners syn på varandra och betydelsen av föreläsningar från utomstående organisationer.