Utgångspunkten i denna undersökning har varit att ta reda på hur skolgårdsområdet och rasten kan utnyttjas i skolans hälsofrämjande arbete. Syftet är att förstå skolgårdens möjligheter som stimulerar barnens behov av fysisk aktivitet och social samvaro, genom att undersöka hur lärare ser på fysisk aktivitet i undervisningen och under rasten, samt hur elever aktiverar sig och utnyttjar skolgården. Undersökningen är genomförd på två skolor i en Värmländsk kommun, vars skolgårdar skiljer sig till utformningen. Den ena skolan, med omkring 70 elever, är belägen på landsbygden och har en skolgård som är kuperad med trädgårdstomt och naturmark. Den andra skolan, med omkring 300 elever, har stora asfalterade ytor och skött gräsmatta på skolgården. Undersökningen bygger på fem lärarintervjuer, samt observationer under en lunchrast. Jag hade förväntat mig att förutsättningarna för fysisk aktivitet på landsbygdsskolan skulle vara större än på skolan i tätorten. Resultatet av undersökningen visar att den aktivitet som utövas på skolgårdsområdet är ett resultat av yttre faktorerna som innefattar skolgårdens utformning, samt inre faktorer som rör lärarnas inställningar och pedagogiska arbete. De yttre förutsättningarna är inte avgörande för elevernas fysiska aktivitet på rasterna. Däremot förefaller aktiviteterna, beroende på skolgårdens utformning och dess möjligheter, vara av olika karaktär, känslan för det sinnliga och estetiska, och den skapande leken, som också har inverkan på vår upplevelse av hälsa. Det är framförallt de inre förutsättningarna, lärarnas pedagogiska insatser, och en helhetssyn på undervisningen baserat på upplevelser, som är avgörande för hur skolgårdsområdet och rasten utnyttjas som en resurs i ett hälsofrämjande arbete.