Intresset för att öka kunskapen och förståelsen för hur man som lärare i svenska kan hjälpa och påskynda elevernas läsförståelse ligger till grund för denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att studera och försöka formulera ett tillvägagångssätt som kan stärka och påverka utvecklingen av elevers läsförståelse. Undersökningen skulle visa vad som hände när elever fick ta del av varandras reception av en text och vad som skedde med läsarens inställning och uppfattning av texten under ett litteratursamtal. Metoden jag använde mig av grundar sig i den kvalitativa forskningen. Undersökningen genomfördes med frågeformulär och samtal med sex elever i en åttonde klass. Utgångspunkten var novellen ”I Skymningslandet” skriven av Astrid Lindgren. Urvalet av eleverna gjordes tillsammans med deras lärare. Vi valde ut tre flickor och tre pojkar som enligt vår uppfattning kommit olika långt i sin läsutveckling. Litteratur som varit betydelsefull för denna undersökning är Joseph Appleyards Becoming a Reader, Gunilla Molloys Reflekterande läsning och skrivning, Aidan Chambers Böcker inom oss, Sten-Olof Ullströms ”Möte med Ett kortspel” och Langers Envisioning Literature. Resultatet tydliggör olika faktorer som spelar in vad gäller hur elever påverkas av läsloggsläsningen och litteratursamtal. För att till fullo kunna ta till sig den kunskap läsloggsläsningen kan ge bör eleverna ha uppnått Appleyards tredje fas – Reader as Thinker. Läsare som ännu inte nått detta stadium av läsförståelse har större utbyte av litteratursamtalet. En skillnad mellan flickor och pojkar uppstår vad gäller de två tillvägagångssätten. Det visar sig att flickorna generellt klarar skrivandet och läsandet av läsloggarna bättre än vad pojkarna gör. I gengäld bevisar pojkarna sin styrka under litteratursamtalet, där flickorna får stå tillbaka.