Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka funktioner loggboksskrivande kan fylla på högstadiet. Arbetet består av beskrivning och analys av loggboksskrivande i två högstadieklasser, en svenskklass i år 7 och en engelskklass i år 9, under sex veckor. Undersökningen och resultatet visar att loggboken kan fylla en rad olika funktioner beroende på hur man arbetar med den. Utifrån mina iakttagelser, elevernas loggböcker och elevenkäter framgår det att loggboksskrivandet bidrar till att läraren snabbt lär känna sina elever och problem och konflikter kan bearbetas i tid. Loggboken fungerar också som en trygghetsventil, framförallt i år 7 där eleverna är mer osäkra. Resultatet visar sig tydligt hur eleverna ändrar inställning till att lyfta fram deras åsikter och tankar i klassen. I början av loggboksskrivandet är de allra flesta negativa till att följa upp deras kommentarer i klassen. Efter de sex veckorna tycker betydligt fler att detta vore positivt vilket jag tolkar som att de under tiden som gått märkt att deras åsikter tas på allvar. Med hjälp av loggboken kan läraren lättare se var eleven befinner sig i sin utveckling vilket ger läraren en utgångspunkt för undervisningen. Läraren får genom loggboken kontinuerlig utvärdering på undervisningens innehåll och metod. Alla elever får en röst. Genom skrivmetoden når man de tysta eleverna men även de elever som utåt visar upp en tuffare attityd. Dessa elever får i loggboken en chans att visa upp andra sidor där de inte behöver leva upp till sina roller, vilket också framgår i resultatet. Sammanfattningsvis är jag övertygad om att loggboken är ett mycket användbart redskap för att nå eleverna, deras tankar och åsikter