Från och med 1 juli 1997 måste alla kommuner erbjuda barn möjlighet till flexibel skolstart, dvs att få börja skolan det år barnet fyller sex år om vårdnadshavaren så önskar. Beslut om detta togs 1991 genom Riksdagens godkännande av Proposition 1990/91:115 om ändring av skollagen. Tiden sedan 1991 har många kommuner använt till att utveckla nya former för att ta emot sexåringar i skolan. Andra kommuner väljer att tills vidare behålla sina sexåringar i förskolan och väntar till inför höstterminen 1997 med att erbjuda något alternativ. Detta eftersom det enligt lagändringen är frivilligt fram till 1 juli 1997 att ”...hemkommunen får medge att börja i grundskolan” (Proposition 1990/91:115). Inom ramen för ett examensarbete ville jag se närmare på hur man utformar skolstarten där även sexåringar kommer att ha en given plats. Att ta reda på hur sexåringen uppfattar sig själv och sitt möte med skolans värld var en mycket viktig del av det jag ville undersöka. Mötet med olika kategorier pedagoger i skolan och deras idéer och uppfattningar om barnen var också intressant att kartlägga. Detta kan också ses ur perspektivet att skolan i många avseenden måste förändras och anpassa sig för att kunna ta emot sexåringarna. Kunskap om detta har successivt vuxit fram och har bl.a. framförts i utredningen Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. SOU 1994:45. När skolan i mycket större grad och i vissa kommuner helt och hållet avser att ta emot sexåringarna på något sätt i skolan innebär det ett närmande mellan förskolan och skolan på flera plan. Forskning och fältstudier inom både barnomsorg och undervisning har visat på behov av detta och redovisas i mycket av litteraturen. Många av de olika kompetenser som barn utvecklar eller bör utveckla i förskolan får betydelse för deras förmåga till utveckling och inlärning i skolan. Undersökningen begränsas till att se hur sex- och sjuåringarna uppfattat sig själva i sitt möte med skolan samt om deras bild av sig själva skiljer sig på något avgörande sätt från lärarnas. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som besvarades av eleverna samt två enkäter till deras lärare. Resultatet av denna undersökning visar att sexåriga flickor och pojkar har en övervägande positiv självbild och också positiva förväntningar på skolan. Skillnaderna är inte särskilt stora mellan könen eller mellan sex- och sjuåringar. De största skillnaderna kan noteras mellan elevernas och lärarnas uppfattning om vad eleven själv får bestämma, dvs att kunna påverka valet av eget arbete och påverkan beslut.