På ett tidigt stadium visste jag att mitt examensarbete skulle baseras på intervjuer med skolelever. Som blivande lärare vill jag gärna veta vad elever tänker om livet idag, utbildning och framtid. Då jag fick möjlighet att åka till Indien under fyra veckor efter slutpraktiken blev detta ett ypperligt tillfälle för att samla material till en jämförande undersökning av svenska och indiska skolelevers åsikter. Samtalen med de svenska högstadieeleverna, under slutpraktiken, och de indiska eleverna, under min vistelse i Varanasi, blev sedan underlag för min undersökning. I denna ville jag se om det finns områden där eleverna har ungefär samstämmiga åsikter, oavsett världsdel. I vilka frågor tycker ungdomarna helt olika och vad är i så fall orsaken till det? Har elevernas familjebakgrund och boendemiljö någon betydelse för resultatet? Resultatet från min undersökning visar att både de svenska och indiska eleverna trivs i skolan. De indiska eleverna är dock mer målmedvetna och vet redan nu vad de vill utbilda sig till. De väljer också yrken med tanke på att de ska hjälpa sina medmänniskor och sitt land i framtiden medan de svenska eleverna hellre väljer yrken utifrån egna intressen. Detta gäller också fritiden som svenska ungdomar ägnar åt egna idrottsintressen medan de indiska barnen ägnar mycket av tiden till studier. Jämfört med de indiska eleverna verkar de svenska eleverna ha större kunskaper om hur människor lever i andra länder. Den framtida yrkeskarriären ter sig ganska jämställd mellan svenska flickor och pojkar. De indiska pojkarna och flickorna har bestämda mål med sin utbildning samtidigt som flickorna verkar medvetna om att de måste välja bort yrkeskarriären när de gifter sig. Materialet för min undersökning är ganska homogent då eleverna från båda länderna kommer från medelklassfamiljer där man uppmuntrar utbildning. Urvalsprocessen gjorde också att det blev studiemotiverade och verbalt duktiga elever som kom att ingå i undersökningen. Detta kan även ses som en fördel då det är lättare att jämföra likvärdigt material. Det framkommer ändå tydligt att skolungdomars funderingar är ganska lika i flera frågor oavsett världsdel. Jag tycker också att deras mestadels positiva framtidstro bådar gott inför framtiden.
At an early stage I decided that my essay would be based upon interviews with school children. As a future teacher I would like to know about pupils’ opinions about life today, education and future. When I got the opportunity to go to India for four weeks, as part of the teacher trainee programme, I saw this as a tremendous possibility for gathering material for a comparative study of Swedish and Indian pupils. The interviews, with both Swedish and Indian pupils, were to become the base for my investigation. This research would indicate what areas the pupils have the same opinions about, irrespective of what part of the world they live in. What kind of questions would the pupils give opposite opinions to one another and why? Can the pupils’ families and social situation be of any significance to the results? The result of my investigation shows that both Swedish and Indian pupils like school. The Indian pupils have clear purposes with their education. They already know what their future professions will be and choose them within areas where they can help the people in India. The Swedish pupils, however, will rather choose professions that they are personally interested in. The young people in Sweden like to participate in different sports activities in their spare time while the Indian children use most of the time to study. In comparison with the Indian pupils, the Swedish students seem to have more knowledge of how people live in other countries. Swedish girls and boys seem to have equal opportunities as regards the choice of future careers. The Indian girls, however, are aware of the fact that they probably will have to choose between a career or being a housewife when they are getting married. The material in my investigation is quite homogeneous as the pupils, from both countries, come from the middle class where education is encouraged. I am aware that the selection of pupils to the interviews ended up with those who are interested in studying and who are verbally talented. The fact that the material in my investigation is homogeneous can also be an advantage as, because of this, it has been easier to compare the answers. In conclusion, it is clear that the pupils’ thoughts and opinions of several questions are quite similar irrespective of which country they live in. I also think that their constructive attitudes are good omens for the future.