1998 fick vi i Sverige för första gången en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo-94. Detta innebar att flera skolformers traditioner och undervisningssätt kom att mötas på en gemensam ”spelarena” i grundskolan. Det finns risk för att konflikter kan uppstå i mötet mellan förskollärarens och grundskollärarens undervisningssätt, och för att undvika detta är det därför nödvändigt att vi ökar förståelsen för varandras yrkesroller. Litteraturen i denna rapport belyser den historiska bakgrunden till förskolans och skolans utveckling, samt de teoretiska perspektiv som kommit att bli tongivande för pedagogiken inom skolformerna. Syftet med min studie är att se närmare på hur grundskollärarna i grundskolans tidiga år tänker om barns lärande och kunskap och hur de sedan förhåller sig till detta i sin undervisning. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie bland sju grundskollärare och dessa arbetar alla på lågstadiet i samma kommun. Min undersökning visar att grundskollärarna i min studie har ett positivt förhållningssätt till barnens lärande och att de alla strävar efter ett gott inlärningsklimat i sociala och trygga miljöer. Undersökningen visar att dessa grundskollärares syn på lärande även får konsekvenser för deras undervisning. Undersökningen ger också en fingervisning om att grundskollärarna har en positiv inställning till förskoleklassens inträde i grundskolan. De tycker att det är berikande då skolornas personalgrupper utökats till att omfatta andra yrkeskategorier/pedagoger såsom förskollärare och fritidspedagoger och det finns en nyfikenhet hos grundskollärarna inför dessa andra pedagogers sätt att se på lärandet. Nyckelord: förskola, skola, kunskap, lärande, läroplan, undervisning