The purpose of this study is to find out how an educationist can work with issues relating to environment and nature in an after-school centre and school. The inquiries to be discussed are: 1. How do they work with issues relating to the environment and nature in an environment-oriented after-school centre and school? a. What issues do they bring up? b. How do they bring them up? c. Why do they bring them up? 2. What is the local environment like? To answer these inquiries an environmentally oriented after-school centre and school was visited for seven days. During these days a questionnaire investigation was performed, together with interviews and observations. The most interesting result was that the questionnaire investigation shows that the majority of the educationists work according to the tradition of sustainable environment. That goes against the evaluation that was carried out by Skolverket (the public authority system for child-care, preschools and schools in Sweden). Their result was that most educationists work according to the standardized tradition. The conclusion drawn after analyzing all the results from this study is that standardized environmental work is the most common method for working with environmental issues in this after-school centre and school. All staff and children in the after-school centre and school are involved in the environmental work. The have a varied schoolyard with grass, asphalt and gravel. They also have an aerial cable-way, swings, greenhouses and usually animals. Key words: After-school centre, educationist, environment, nature

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en fritidspedagog kan arbeta med natur och miljöfrågor med barn på fritidshem och i skola. Frågeställningarna är följande: 1. Hur arbetar de med natur och miljö på fritidshem och skola med miljöinriktning? a. Vad tar de upp? b. Hur tar de upp det? c. Varför tar de upp det? 2. Hur ser närmiljön ut? För att besvara frågeställningarna besöktes under sju dagar ett fritidshem och en skola med miljöinriktning. Under dessa dagar gjordes en enkätundersökning samt intervjuer och observationer. Det mest intressanta resultatet är att enkätundersökningen visar att majoriteten av pedagogerna arbetar enligt traditionen arbete om hållbar utveckling. Det strider mot den utvärdering som Skolverket tidigare utfört, som anger att det vanligaste sättet att arbeta med miljö är enligt den normerande traditionen. Slutsatsen som dras efter analys av samtliga resultat är att normerande miljöarbete är den vanligast förekommande miljöarbetstraditionen på fritidshemmet och i skolan. All personal och alla barn på fritidshemmet och skolan är involverade i miljöarbetet. De har en omväxlande skolgård med både gräs, asfalt och grus. Där finns också en linbana, gungor, växthus och vanligtvis också djur. Nyckelord: Fritidshem, fritidspedagog, miljö, natur