Avsikten med arbetet var att undersöka om slutsatserna som Gun Malmgren presenterade angående elever och lärares ståndpunkt och syn på svenskämnet på gymnasiet är detsamma idag som för tjugo år sedan. De frågeställningar som G. Malmgren använde sig av i sin undersökning har jag omarbetat till frågeställningar aktuella idag. Mina frågeställningar i den här undersökningen har utgått från fyra teman: Litteraturundervisning, om svenskämnets innehåll, skrivundervisning och språkundervisning sett dels ur lärarens perspektiv med styrdokumentet som stöd och dels ur elevens uppfattning på undervisningen. Tyngdpunkten för elevfrågeställningarna har legat på ämnets innehåll och nyttan med ämnet. Metoden som används är i huvudsak enskilda intervjuer med bandspelare och till en viss del klassrumsobservationer. Eleverna går in i respektive program med samma intellektuella villkor när det gäller betygen. Det som sedan styr hur läroplanen tillämpas i respektive program beror på om det är en praktisk eller en teoretisk utbildning. Den teoretiska utbildningen ställer högre krav på sina elever än vad som görs inom de praktiska programmen. De gamla värderingarna lever fortfarande kvar trots att alla ska ha samma förutsättningar att ta sig vidare till eventuella eftergymnasiala studier. Kursplanens utformning är densamma för all gymnasial utbildning men tolkas olika beroende på om det är en teoretisk eller praktisk utbildning.