Denna uppsats är en undersökning om man kan använda Dan Browns roman da Vinci-koden i religionsundervisningen på gymnasiet i samband med kyrkohistoria och Bibelkunskap. Kristendomen präglas och har präglats historiskt sett av patriarkal dominans och det märks bl.a. av att det var män som fastställde kanon, kyrkans organisation och liturgi. Det finns en avsaknad av kvinnan och hennes situation och det heliga kvinnliga finns inte representerat i kristendomen i lika stor utsträckning som det manliga. I religionsundervisningen anser jag att det är viktigt att även kvinnan i kristendomen får komma till tals och beskriva historien utifrån sitt perspektiv. Ett sätt att göra detta är att presentera den mytomspunna personen Maria Magdalena och de gnostiska skrifterna som upptäcktes i närheten av Nag Hammadi 1945. Maria Magdalena och de gnostiska evangelierna; Filippus-evangeliet och Marias evangelium har stor betydelse i romanen som jag analyserat, där även det heliga kvinnliga finns som röd tråd. Därför ville jag undersöka om denna skönlitterära bok kunde användas som grund i undervisningen. För att göra detta har jag bl. a. använt Bart D. Ehrmans Lost Christianities The Battles for Scriptures and the Faiths We Never Knew, Elaine Pagels De Gnostiska Evangelierna och Esther de Boers Maria Magdalena bakom myterna. Utifrån dessa böcker presenterar jag fakta som jag anser ha betydelse för undervisningen och jag tar upp delar som jag anser är viktiga att framföra i samband med kyrkohistoria och Bibelkunskap. Sedan har jag tagit upp vad som står i kursplanen för religionskunskap på gymnasiet och tolkat de delar ur den som har betydelse för min frågeställning: Hur framställs det heliga kvinnliga i Dan Browns roman? Vilken betydelse har Maria Magdalena för kristendomen enligt Dan Browns roman? Kan detta användas i religionsundervisningen i samband med kyrkohistoria och Bibelkunskap? Det jag kom fram till är att Dan Browns roman da Vinci-koden inte kan användas i undervisningen rent faktamässigt, då den innehåller för många felaktigheter och författaren drar förhastade slutsatser som det inte finns belägg för. Däremot är det intressant att lyfta ut vissa av hans påståenden om Maria Magdalena och det heliga kvinnliga inom kristendomen och analysera dem utanför den påhittade romanens handling. Romanen kan därför användas som en inspirationskälla och för att väcka elevernas intresse kring problematiken om avsaknaden av den kvinnliga sidan i kristendomen.